Min första resa till Kina
blev till Shenyang i nordöstra Kina.
Här följer min
reseberättelse under mina 14 dagar i Kina, tillsammans med bilder (ett urval) som jag tog.
Lycklig, äntligen på
väg mot Kina
Söndagen den 2 juni
Jag vaknar redan vid klockan 9, t o m innan alarmet gick igång. Jag ville ju
inte missa denna resan genom att försova mig. Stimmigt blev det ändå. Jag hann
inte packa färdigt till tåget gick till Köpenhamn så Mathias fick köra mig till
Kastrups flygplats istället. Nåja, det gick ju det också, men det blev ju
självklart lite dyrare än med tåget. Jag kom iaf med flyget från Kastrup till
Arlanda utan problem. Väl på Arlanda så flöt det på bra. Bytet till flyget som
tog mig till min första anhalt, Pekings flygplats, gick bra. Hyfsad service på
flyget, maten var god, och det fanns gott om filmer att titta på. Varje flygstol
hade sin egen lilla "tv". Frampå småtimmarna blev jag lite trött och tänkte
knoppa in lite. Då börjar min gikt att jävlas med mig. Jag har inte haft några
känningar alls av gikten på många månader nu. Självklart ska det börja nu,
dessutom så kom jag på att jag glömt min medicin hemma. Det blev inte sovit
många minuter och när jag väl kom till Peking så hade jag så jävla ont att jag
knappt kunde gå.
Min enda bild från Pekings
flygplats... Hahaha
Måndagen den 3 juni
Bytet i Peking gick också bra om än att det var lite rörigt att hitta till nästa
terminal där mitt flyg skulle ta mig till Shenyang. Men visst kom jag fram även
till Shenyang utan problem. Värken i foten lugnade ner sig lite men det fanns
ändå en malande känsla. Det blir till att försöka hitta ett apotek när jag
kommer tilll min slutdestination. Att hitta en taxi på flygplatsen i Shenyang
var inga problem. Dom formligen kastar sig över en så det tog inte många minuter
förrän jag var på väg till mitt hotell. Men som dum turist blev man så klart
lurad igen. Jag hade redan sen tidigare kollat att taxin skulle kosta max 100
Yuan (något mer i svenska kronor). Men så klart så fick jag ändå betala 150
Yuan. Ja ja, orkade inte käfta, jag betalade och höll käft. Väl på hotellet så
var det bara att checka in. Jag hamnade på 26e våningen med bra utsikt över
Shenyangs många skyskrapor. Man skulle också lägga en deposition på 1000 Yuan.
Inga problem, tänkte jag. Men jo, då blev det problem. Det gick helt enkelt inte
att dra några pengar på kortet. Jag fick en tidsfrist till på tisdag att betala,
det gick dom med på. Så jag fick ut och gå i Shenyang på egen hand. Jodå, jag
hittade ett apotek, nu hoppas jag att det var rätt piller jag fick. Jag hittade
också både McDonalds och KFC, så jag slank in på KFC och åt lite mat. Jag
hittade också en bank som bara låg 100 meter från hotellet så jag kunde ta ut
pengar på mitt andra kort. Sen på tillbaka-vägen höll jag på att gå vilse. Irrar
runt som en jävla höna men till sist så lyckas jag hitta hotellet igen. Inga mer
stadsrundor för mig, det får bli taxi i fortsättningen. Ikväll är man iaf
riktigt jävla trött så det blir en tidig afton för mig idag. Imorgon kan väl
allt bara bli bättre... God natt...
Utsikt från mitt rum på Ibis
Hotel The Centre och från korridoren
Tisdagen den 4 juni
Fan, vaknar redan halv 3. Sitter vid datorn till kl 6, sen drar det bra i ögonen
så det blir några timmars sömn till innan det är dags för frukost. Foten, eller
rättare sagt, stortån gör fortfarande ont som fan, så det blir till att gå till
apoteket igen och se om dom har starkare piller så värken går över. Framåt
middagen så haltade jag iväg en tur till apoteket. Fick nya tabletter och nu
verkar det att hjälpa. Men faktum är att jag dessutom känner mig snurrig av
dessa tabletter. Skit samma, värken börjar försvinna så medicinen gör nog vad
den ska för tillfället. Då kan man ut och göra stan igen utan att ha ont
åtminstone. Imorgon får jag börja med mina tänkta äventyr, kan ju inte bara
sitta på hotellet, men det är ju självklart inte kul att halta rundor och
samtidigt ha ont som fan. Vi tror på morgondagen... På vägen tillbaka så letar
jag efter något att äta och dricka. Ja, det vimlar ju av ställen men det är ju
ingen fan som kan läsa skyltarna, förutom kineserna då. KFC och McDonalds vet
jag var de ligger, hittade dessutom ytterligare 2 KFC, men det får bli något
annat att äta. Bara 100 meter från hotellet så ser jag en skylt som t o m jag
kan läsa, Restaurang & Bar, dit jag styr mina steg. Inget kinesiskt att äta här
så det blir spagetti med kyckling, nersköljt med öl. Gott som fan. Dessutom så
pratar personalen engelska. Detta får bli min stamkrog under min semester. Det
blev en runda ut på stan till redan på kvällen. Känner ingen smärta alls i min
stortå. Jag tänkte leta upp en butik där jag kunde köpa mig en flaska whisky, så
jag gick iväg till en gågata med många butiker som varit på tidigare. Helt
omöjligt att hitta någon butik som säljer sprit. Allt annat finns men alltså
inte sprit. Så kommer jag fram till en fyrfilig väg man inte kan gå över. Då
hittar jag en trappnedgång som jag tror leder under gatan så jag tar trappan ner
så klart. Helt plötsligt står jag på något som kallas för "Fashion Street", som
dessutom visar sig ligga på 2 plan och varje plan är många hundra meter långt.
Helt otroligt, här nere finns allt, nästan i alla fall, dock ingen sprit. Det är
hundratals små butiker, mycket kläder och då mest för kvinnor. Tyvärr hittar jag
inget i min storlek, kineser är överlag inte så storväxta. Jag är helt
fascinerad och vandrar här i nästan 2 timmar. Skönt är det också med att ingen
drar och sliter i dig, ingen försöker pracka på dig något som dom gör i t ex
Marocko och Thailand. Jag tänker på måndagen då jag nästan gick vilse i stan, så
jag vill bara använda trappan jag kom ner igenom för att gå upp igen. Exit-skyltar
finns överallt men var hamnar man då? Jag hittade inte tillbaka till min trappa,
jag var snart helt uppsnurrad där nere under jorden. Jag får ta en annan utgång.
Till min förvåning kommer jag faktiskt upp på en gata jag känner igen. Ifall jag
går vilse igen så har jag en lapp i fickan, på kinesiska, med adressen till
hotellet. Då är det bara till att slänga sig i en taxi. På vägen hem så blir det
ett pit-stop på min stamkrog, jag måste ju ha vätska. Här sitter jag faktiskt i
flera timmar. Strax innan midnatt vandrar jag hemåt igen. Självklart är man lite
småhungrig så jag styr stegen mot ett KFC. Beställer 10 st "hot wings" utan att
tänka mig för. Jag får då 10 påsar med 2 "hot wings" i varje påse, alltså 20
bitar (jodå, jag fick veta detta vid mitt första KFC-möte men hade totalt glömt
det). Ja ja, det går ner det också men det får bli att skippa frukosten imorgon.
Nu stänger butiken för idag, god natt.
Mitt hotell, sett från KFC
Onsdagen den 5 juni
Vaknar redan klockan 6 men känner mig ändå helt pigg. Vilken tur att man har
internet på hotellrummet så man kan surfa lite. Jag får gå igenom vad jag ska
göra idag, skriva upp på lappar på kinesiska som jag bara lämnar till taxi-chauffören
(nej, dom flesta pratar inte engelska så det gäller att vara förberedd). Innan
jag lämnar hotellet så brukar jag fråga personalen om dom kan läsa min kinesiska
och det har gått bra än så länge i alla fall. Första dagen sen jag kom hit med
dåligt väder, småregnande och lite disigt. Nåja, då blir det inte så varmt i
alla fall. Men det kan ju ändra sig under dagen, vi får väl se. Jag lämnade
först hotellet vid 11-tiden och gick då till min stamkrog för lite lunch. Japp,
det blev samma mat idag som igår, spagetti med kyckling och vitlöksbröd,
nersköljt med en öl så klart. Och inte vilken öl som helst utan Carlsberg...
Hahaha... Efter maten så stoppar jag en taxi och ger honom min "fusk-lapp" med
min destination skriven på kinesiska. Och bara för att jag sa "Ni hao" (betyder
hej) så började denna att pladdra på som fan. Jag svarar på engelska att jag
inte pratar kinesiska men lyckas klämma fram "ruidian" (betyder Sverige), först
då tystnar han. Min första anhalt för dagen blir museumet 9.18 som ligger ca 7
km bort från mitt hotell, genom hela stan. Kostnaden för denna sträcka blir hela
23 Yuan (ca 28kr). Sådana priser skulle vi haft i Sverige också. Detta museum
visar vad som hände den 9 september 1931 när Japan invaderade Kina och Shenyang.
Mycket intressant. Det fanns lite text på engelska så att man åtminstone kunde
följa med i utvecklingen under hela kriget, men merparten stod på kinesiska.
Eftersom jag också lovat att ta massor av foto så drog jag igång och blixtrade
för fulla muggar inne på utställningen, men se, det fick man inte göra. Ja ja,
det finns lite bilder utifrån byggnaden men det säger ju inte så mycket. Gratis
inträde var det i alla fall. Då jag hade tagit med mig min turistkarta över
Shenyang så kunde jag konstatera att nästa ställe jag skulle till inte låg så
långt bort, så jag gick dit istället. Jag trodde det rörde sig om knappt en
kilometer. Inte alls, det var minst 3 km dit. Men det blev ändå en lyckad
promenad, jag hittade en supermarket (Tesco) och jag var säker på att dom måste
ha sprit som jag letat efter. Det var nu inte helt klart var ingången var så jag
följde strömmen. Dumt gjort, visade det sig, det var dom anställda i butiken och
jag hamnade i deras omklädningsrum... Hahaha... Bara gå ner för alla trappor
igen och försöka komma in i butiken och jag hittade också ingången. Spriten hade
jag snart också hittat bland alla hyllorna, men det blev inte ett enda kinesiskt
märke, även om dom var mycket billigare. Nej, jag håller mig till välkända
märken som Jack Daniels och Jamesons whisky. Vidare till mitt nästa mål som var
Beiling Park med ett maosoleum från 1600-talet. Jag hade nog förväntat mig att
se var denne kejsaren var begravd men jag såg inget. Eller så missade jag det
helt enkelt. Från ingången av parken till maosoleumet var det 600 meter, så även
här inne gick jag, det blev i alla fall 1,5 kms gång. Innan jag lämnade parken så
kollade jag kartan igen. Jag kunde lika gärna börja gå mot hotellet tills jag
skulle hitta någon ledig taxi att vinka in. Av alla dom ca 170.000 taxis som
rullar i Shenyang så hittade jag inte en enda jävla taxi som var ledig. Först
när jag hade ca 2km kvar till hotellet så började dom dyka upp. Men nej, då ska
dom fanimej inte tjäna några pengar på mig när dom inte fanns när jag behövde
dom. Denna långa promenaden hade naturligtvis också gjort mig hungrig, det var
också nästan 7 timmar sen jag åt. Vad blev det då? KFC så klart!!! Så med facit
i hand så har jag nog promenerat ca 10 km idag, och det märks också i benen.
Dock har jag inte haft ont alls i min stortå, medicinen fungerar alldeles
utmärkt. Jag kommer att somna gott ikväll, det är säkert. Men först blir det att
slinka ner en runda på min stamkrog för ett par öl. Imorgon väntar
förhoppningsvis nya äventyr.
9.18 museum
Beiling Park med maosoleum
från 1600-talet
Torsdagen den 6 juni
Blev väckt av städerskan kl 9, bara upp och hoppa. Efter att hon var färdig, tog
bara några minuter, så satte jag mig vid datorn och kollade email och läste
tidningarna på nätet. Efter någon timme kände jag att jag trött fortfarande så
jag la mig i sängen. Somnade fort igen och vaknade först kl 14.30... Hahaha...
Jag var nog lite trött efter gårdagens gående. Så dom planerade aktiviteterna
blir det inte mycket av idag, dom får jag ta imorgon. En kort runda till stan
blir det ändå, behöver köpa lite saker. Dessutom är det ju Sveriges Nationaldag
idag, då får man lov att ta det lite lugnt.
Jag hittade inget av det jag ville köpa på min tur till stan. Dessutom fick jag
förbannat ont i magen strax innan jag skulle gå ut. Jag hamnade på min stamkrog
efter en kort runda men mitt magont ville inte ge med sig. Nej, jag hade varken
diaree´ och jag spydde inte heller, magen bara knöt sig. En servitris på min
stamkrog hjälpte mig att skriva upp en medicin hon trodde kunde hjälpa, på
kinesiska så klart. Jag åt lite mat och drack en öl, sen drog jag till apoteket.
Väl där så kände dom så klart igen mig, jag har ju varit där innan för min gikt
och köpt medicin. När dom läste lappen så skrattade dom lite, men jag fick någon
slags piller i alla fall. Smärtorna i magen har under tiden blivit värre, som
tur är så ligger mitt hotell inte långt ifrån apoteket. Väl tillbaka på mitt
hotellrum så sliter jag upp förpackningen av medicinen och slänger i mig 2
tabletter direkt. Bara några minuter senare släpper magsmärtan. Var det pillerna
eller??? Jag sitter ändå kvar på mitt rum ett tag, bara för att vara säker men
inget mer magont. 1 timme senare sitter jag ännu en gång på min stamkrog och
dricker öl och mår kanonbra. Inga mer magsmärtor här inte. Man undrar ju, var
det morfin eller något liknande i medicinen eller magsmärtorna släppte av sig
själv?? Ingen jävla aning, bara jag mår bra så kvittar det. Jag satt kvar på
krogen till kl 23.30. Efter lite öl blir man ju alltid hungrig så jag tog en
svängom, ja just det, KFC, mitt favoritställe för mat. Tog lite "take-a-away"
till hotellet, det satt som en fläskläpp. Jag hoppas att det inte blir några
problem imorgon, jag har redan gjort en lista på att besöka 4 olika ställen då.
Nu drar jag rullgardinen för idag.
Bernee, min hjälpare i nöden på min
stamkrog
Fredagen den 7 juni
Städerskan är en ettrig jävel, hon bankar på dörren varje morgon vid 9-tiden, så
även idag (det finns en lapp man kan hänga ut, "do not disturbe", först nu som
jag sett den). När jag väl får röven ur sängen och öppnar dörren så finns hon
inte där. Nåja, nu är jag i alla fall uppe, lika bra att komma igång. Jag sitter
ändå vid datorn fram till kl 11 innan jag går ut. Det finns ett steakhouse bara
runt hörnan från hotellet, det ska jag kolla på idag. Stegar dit och in, får en
anvisad plats vid ett bord. Efter en liten stund kommer en servitris med menyn.
Det står faktiskt även på engelska vad dom serverar så detta ska inte bli så
svårt, tror jag. Hahaha... Efter några minuter kommer nästa servitris och frågar
vad jag vill ha, på kinesiska förstås, hon pekar på bilder och frågar. Man är ju
själv inte dummare än att man pekar på vad man vill ha... Sen kommer en massa
följdfrågor, också på kinesiska, och där sitter man som ett jävla fån. Efter
några minuter blir det i alla fall klart vad jag ska ha. Menyn består av
kyckling, soppa, bröd och en biffstek med spagetti och ägg, och öl att dricka så
klart. Fanimej det bästa jag har ätit än så länge. Denna restaurang blir min "stammis",
det kan jag lova. Och billigt var det också, bara 70 Yuan (ca 85kr). Hit kommer
jag fler gånger, var så säker. Efter intagen måltid så är det dags att ut och
promenera. Det finns mycket på programmet idag. Nej, ingen taxi utan benen ska
få jobba. Första anhalten ska bli kommunalhuset i Shenyang, bara ca 3 km dit.
Det tar sin lilla tid att gå dit, man ska ju titta på allt på vägen dit,
fotografera, dokumentera, men till sist är jag där. Nja, det var väl inte någon
"jävlar-i-mamma-upplevelse" men nu var det gjort åtminstone (i
efterhand så visade det sig att jag gått förbi kommunalhuset, jag hamnade
istället på Shenyangs rättsal). Nästa anhalt var
tänkt att bli något gammalt palats. Men jag hittade ett köpcentrum innan dess,
och det måste ju också kontrolleras, så klart. Det fanns en del småsaker jag
behövde så jag hoppar raskt in i butiken... Hmmm... Bara 5 våningar högt, med
affärer på varje våning. Sånt tar ju faktiskt lite tid, även för mig. Efter ca 2
timmar var jag färdig där, ändå hade jag bara handlat för ca 350kr... Nej, jag
hade inte kassar med mig därifrån, bara en liten påse, innehållande ett
anteckningsblock, ett batteri till min kamera och en laddare till densamma.
Dagens goda gärning gjorde jag också. En gammal kvinna satt vid vägen och tiggde
pengar. En man före mig gav henne 1 Yuan (ca 1,20kr). Jag fiskade upp 50 Yuan
(ca 60kr) och gav henne, kvinnan blev mycket tacksam och tackade och tackade och
tackade. Jag kan tänka mig att aldrig någonsin har någon gett henne så mycket
pengar förrut. Nå, vidare på min promenad. Nu skulle jag kolla in palatset. Men
va fan, dom stängde redan kl 15.30 och nu var klockan nästan 16.00... Bara att
konstatera fakta, jag måste komma hit igen en annan dag. Nåja, det fanns
fortfarande en gågata med otroligt mycket stånd mm som jag skulle kolla på (så
stod det i turist-broschyren jag fått åtminstone). Jag gick säkert fel för jag
hittade inte denna gata. Skit samma, jag ska ju ändå hit igen till palatset,
gågatan ska ligga i närheten. Som en riktig turist har jag självklart också med
mig en turistkarta, som jag flitigt kollar på. Jag tror mig förstås veta exakt
var jag befinner mig, ända tills jag går vilse... Vad i helvete... Jag tar upp
min mobiltelefon och kollar gps (som jag inte ens visste fungerade utan
internet-uppkoppling) och ser att jag är minst 1 km fel jämfört med min
turistkarta. Med denna nya upptäckt så går jag med mobilen och gps:en framför
ögonen hela vägen tillbaka, si så där 3-4 km. Jag fick i alla fall även se
tv-tornet i Shenyang, som jag inte ens planerat. Summan av dagen blir säkert 8-9
km promenad ändå, visserligen på 6 timmar, men jag har inte bråttom, jag har
semester. Tro mig, när jag kom till min stam-krog ikväll och beställde in min
första öl (förlåt, min andra öl, den första drack jag på steakhouse) så bara
rann den ner och smakade himmelskt. Trött och lite sliten sitter jag kvar på
stamkorgen 4 timmar, innan jag går till mitt hotell. Ok, en liten runda förbi
KFC blev det lik förbannat... Nu stänger jag butiken för idag... Ett sista
tillägg för dagen; Innan jag lämnade mitt rum idag så la jag ca 20 Yuan (ca
25kr) på sängen till städerskan. När jag kom tillbaka så var sängen renbäddad,
nya handdukar, extra rulle med toapapper... Fan, jag tror hon gillar mig...
Från min andra stadsrunda
Lördagen den 8 juni
Dagen idag har bestått av... ingenting faktiskt, eller nästan ingenting. Jag sov
till kl 12, det var behövligt. Jag har lite träningsvärk i benen efter allt
gående. Sen har jag suttit vid datorn hela dagen, eller vad som var kvar av den.
Nja, det var inte heller riktigt sant. Jag satt vid datorn till ca kl 19, sen
blev det en dusch. Därefter gick jag till min stamkrog för mat och öl. Nej, det
blev inget festande denna lördag, drack kanske 5-6 öl. Gick hem igen i vettig
tid, redan kl 22.30. Jo, förresten, städerskan kom idag också men först vid kl
16. Det råkade vara samma städerska som jag gett pengar igår, och hon var
överlycklig. Hon ville ösa på mig ännu mer vatten fast att jag fortfarande har 4
flaskor ståendes här. Jaja, vi får väl se vad som händer imorgon då, jag har
ingen aning om affärer är stängda här på söndagar, men det blir jag väl klok på
imorgon. Hasta la vista, eller som kineserna säger "zai chien"...
Söndagen den 9 juni
Dagens middag på steakhouse
Houcaller
Jag vaknar redan vid kl 9,
städerskan fick inte nöjet att väcka mig idag. Läser lite nyheter på datorn, sen
är det dags att lämna hotellet för några timmar. Första anhalten blir steakhouse
Houcaller rakt över gatan. Tog en likadan stek med tillbehör som förra gången,
man ska inte ändra på ett vinnande koncept. Det smakade lika gott idag. Med mat
i magen så är det dags att utforska lite butiker. Inte en enda butik som är
stängd idag, det är full rulle överallt. Går en tur till "Fashion Street" igen,
det är garanterat något jag missat från förra gången. Jag hittar ingenting som
direkt intresserar mig där, det mesta är ju också för kvinnor där. Vidare till
nästa shoppingcenter, och det finns några stycken här. Rulltrappa upp och ner,
letar febrilt efter boxershorts. Efter någon timme så hittar jag faktiskt vad
jag söker. Lika bra att dra till med en rejäl storlek, det blev xxl. Nu verkar
det som om xxl här i Kina inte riktigt är samma sak som hemma men dom passar
ändå bra. Nåja, den vilda köpfesten är över för idag, jag spenderade hela 170
Yuan (ca 200 kr) på boxershortsen (men så fick jag också 4 par). Jag drar mig
tillbaka till hotellet, det kommer inte att hända något speciellt idag. En tur
ner till min stam-krog blir det och absolut en tur till KFC senare ikväll
för lite nattmat. Däremot imorgon blir det lite aktiviteter, vad vet jag inte
än, jag får forska i det och göra förberedelser.
Rakt över gatan från mitt
hotell ligger Steakhouse Houcaller
Edison, Shane och Bernee på
min "stam-krog", och jag själv så klart
Måndagen den 10 juni
Panik, en vecka har redan
gått, bara en vecka kvar... Vaknar för fan redan halv 8, detta går inte. Vänder
mig om i sängen och somnar om. Nästa gång jag kollar på klockan så är den 10.30. Det var bättre. Men ingen städerska har dykt upp ännu, kanske har dom lärt sig
att inte komma till mitt rum före middag. Nåja, lite internet-koll innan jag ger
mig ut i verkligheten. Idag bryr jag mig inte om att äta innan jag sticker, det
får bli på tom mage. Planen är lagd, det blir till att besöka den "Förbjudna
staden" idag. Den ligger bara 4 km bort, det blir en lagom promenad för mig. Jag
hittar mycket nya affärer och matställen på vägen, denna vägen har jag inte gått
innan. Det får bli en
närmare koll på vägen tillbaka, nu är det den "Förbjudna staden" som är mitt
första mål. Jag vill ju inte missa öppet-tiderna denna gången som jag gjorde
sist. Denna gången går det också bra, jag är i god tid framme vid mitt mål. Väl
framme och stiger in i "staden" så blir jag nog ändå lite besviken. Jag vet inte
riktigt vad jag hade förväntat mig, en massa kineser från fornminnes tider
springa omkring där inne? Självklart inte, men på något sätt så blev det ändå
lite konstigt med alla turister där inne, inklusive mig själv. Men visst var det
imponerande ändå och jag tog många bilder. Sådant här måste ju dokumenteras så
att ingen tror att man ljuger att man varit i Kina. Jag
vandrar omkring i den "Förbjudna staden" i mer än en timme, försöker utforska
alla skrymslen och vrån, med kameran framme hela tiden. Jag försöker få bilder
utan en massa turister men det är nästan omöjligt, dom är ju för fan överallt...
Hahaha, så även jag... Så är det dags att dra därifrån men hittar knappt
utgången. Många av portarna till staden är stängda, det finns tydligen bara
några in- och utgångar. Men jag kommer så klart ut till sist. Nu blir det ett
köpcentrum som ligger sidan om som ska utforskas. Nja, nu har jag ju varit där
en gång tidigare så jag känner till det lite. I alla fall så spenderar jag minst
en timme där inne ändå utan att köpa något. Det är faktiskt riktigt roligt att
bara gå omkring och "fönstershoppa" och titta på andra människor. Till sist får
jag nog och börja dra mig tillbaka mot hotellet. Jag har sett en massa andra
saker som jag vill kolla på. Jag såg att det fanns en restaurang på vägen till
den "Förbjudna staden" som serverade
dumplings, den hade jag planer på att prova. Det ska vara en delikatess,
dessutom ville jag prova så jag drog mig ditåt. Men varför ska något fungera som
man vill? Självklart så var den restaurangen
inte öppen när jag vandrade tillbaka. Sidan om låg ett KFC, behöver jag säga
mer? Efter intagen KFC-mat så blev det till att kolla allt annat på detta
köpcentrum. Jag letar fortfarande efter whisky och då såg jag ett "Carrefour",
där måste dom ha whisky. Jodå, visst hade dom det men inte vad jag ville ha. Jag
hade att välja på Ballentines 18-årig för 700 Yuan (850kr) och en massa
kinesiska konstiga märken... Nej, det blev inget av det kan jag berätta. Men min
köplust består och jag köper åtm 4 par kalsonger till. Det finns tydligen ingen
hejd på denna vilda köpfest, hur ska detta sluta (dom kostade dessutom bara 120
Yuan - 145kr). Ut på banan igen och drar mig
"hemåt". Jag väljer lite mindre gator, som dessutom är närmare hemåt (jodå, jag
kollar min gps). Helt plötsligt försvinner alla människor, det blir lugnt och
tyst, så tyst det nu kan bli i en storstad. Dessa smågator erbjuder inte mig
någonting direkt men det är ändå kul att få se. Väl tillbaka på hotellet så blir
det lite vila, jag har ändå gått ca 8 km idag (då har jag bara räknat sträckan
fram och tillbaka till den "Förbjudna staden"). Jag dumpar mina enorma köpkassar
(med 4 par kalsonger) och ger mig ut på stan igen. Jag har gett mig fan på att
hitta whisky och jag vet ett köpcenter som jag ännu inte kollat riktigt igenom.
Jag drar mig ditåt i gott mod om att hitta vad jag letar efter. Jag kommer dit,
hittar hyllorna för whisky och... Nej... Eller jo, jag hittar en whisky ibland
alla två som jag tar. Windsor 12-årig, jag har aldrig hört talas om den men nu
orkar jag inte leta längre. Jaha, då blev man 275 Yuan fattigare för 70cl (ca
330kr). Bättre än inget alls i alla fall. När jag ska gå därifrån så blir jag
nästan antastad (jo, eller hur, i mina drömmar). Hon babblar på som fan, på
kinesiska så klart. Visar mig en massa "skin care"-produkter för män, som hon
även demonstrerar på mig. Innan jag vet ordet av det så har hon lyckats "pracka"
på mig varor för ytterligare 250 Yuan (300kr), som jag förmodligen aldrig kommer
att använda. Den vilda köpfesten
fortsätter... Hahahaha... Man kunde nästan tro att hon ägde butiken. Men söt var
hon i alla fall... Sen blir det att komma iväg hemåt. Min stam-krog låg på vägen
till hotellet så det blev ett pit-stop där i 4 timmar. Klockan 22.15 drar jag
mig tillbaka till hotellet. Inget KFC ikväll, en gång per dag får räcka. Vad
morgondagen innehåller har jag ingen aning om, jag tror inte att det blir några
längre promenader men man vet aldrig. God natt...
Några bilder från den
förbjudna staden
Tisdagen den 11 juni
Dagens franskinspirerade
middag
Vaknar redan kl 07.30. Så
jävla typiskt när jag inte planerat något idag och kunde sovit nästan hur länge
som helst, i alla fall till städerskan kommer. Nåja, jag får väl ta en tupplur i
eftermiddag om
jag blir trött. Sätter mig vid datorn och lägger lite planer för dagen och
morgondagen. Idag händer det inte mycket, dessutom så regnar det. Det är inte
roligt att vara ute och gå många km när regnet öser ner. Fram till middag så har
jag en någorlunda plan om vad som händer för dagen. Först blir det middag på
Houcaller rakt över gatan. Jag ändrade faktiskt lite på menyn idag, jag tog
någon fransk variant av biffstek (kyparen häller några droppar vin över
köttbiten... Hahaha). Men gott var det i alla fall. Mätt och belåten så stegar
jag vidare till "Fashion Street" underground. Jag kan ju ha missat något som jag
kan tänkas att vilja köpa, stället är ju hur stort som helst. Skam den som ger
sig, jag hittar faktiskt 2 skjortor som jag köper. Och den vilda köpfesten
rullar på. Kalaset gick på 360 Yuan (ca 430kr). Dessvärre har jag ännu inte
hittat något att köpa till dom där hemma ännu. Det blir väl till att ränna runt
som en idiot dagen innan jag åker hem och leta efter presenter. Nåja, jag styr
mina steg tillbaka till hotellet med mina välfyllda inköpspåsar. Klockan är ännu
bara ca 14.30 så det är alldeles för tidigt att ta min obligatoriska runda till
stam-krogen. Väl
på hotellet så blir jag lite trött så det blir en timme på kudden. Strax efter
kl 18 drar jag ut igen, nu ska det svängas några bägare öl. På krogen kollar jag
kartor, lägger gps-positioner för morgondagen och dricker öl. Strax innan kl 23
drar jag mig åter hemåt. Lika bra att komma i säng någorlunda tidigt eftersom
imorgon blir det en heldag ute i Shenyang. God natt...
Det blev inga andra bilder
idag så här kommer en bild på mig och min skjorta
Onsdagen den 12 juni
Redo för att besöka Shenyang
Science Center
Det är sällan något blir som
man planerat, idag var inget undantag. Somnar först vid kl 04.30, ligger och
vrider mig i sängen i timmar innan jag faller i sömn. Vaknar sen kl 10, ännu
ingen städerska. Kl 10.30 dyker hon upp. Hahaha, hon fick inte nöjet att väcka
mig idag heller. En sista koll på kartor, sen bär det iväg. Jag har ca 5,5 km
till Shenyang Science Center som är mitt första mål. När jag kommer dit så blir
jag vid första anblicken besviken. Den största byggnaden där är stängd. Det var
inte för att jag var för sent ute eftersom dom två andra byggnaderna var öppna.
Jag letar mig in till byggnaden där det står "Tickets", det låter som en bra
början. Självklart så pratar ingen engelska men jag försöker ändå tala om att "bion"
vill jag inte gå på. Det känns liksom lite utslängda pengar när jag inte förstår
ett ord. Och vad tror ni jag får? Just det, biljett till bion. Ja va fan, lika
bra att gå då. Hamnar i en biosalong med kupol där "filmen" visas runt om dig.
Helt jävla magiskt alltså. Jag forstod ganska snart att det handlade om rymden
och stjärnorna. Stolen man satt i satt man inte i, man låg nästan ner (hahaha,
vilken jävla förklaring). Det kändes som om man svävade i rymden, det var en
synnerligt fräck känsla. Efteråt var jag så klart glad för att jag gick på bion.
Resten av centret var ett museum men det var inte mycket att se på för mig. För
skolungdomar var det säkert ok, jag tyckte det var ganska dåligt. Nåja, allt kan
ju inte vara bra. Vidare till nästa ställe som skulle vara något tempel som låg
1,5 km därifrån. Inte hittade jag det. Så nu har jag bara att vända tillbaka 6,5
km till hotellet. På vägen hem såg jag något helt jävla sjukt. En skyskrapa som
är minst lika hög som mitt hotell (mitt hotell har 28 våningar). 4 stycken
kineser (förmodar jag eftersom jag är i Kina) som tvättar rutor, hängandes i var
sitt rep, fastbundet i taket, gungandes i sidled. Jag bara stod och gapade av
förvåning. Undrar vad arbetskyddet hade sagt om detta hemma i Sverige? Sen
stannade jag till på mitt favorit-fast-food-ställe KFC. Jag åt inget innan jag
gick ifrån hotellet så nu det sög lite i tarmen. Sen var det dags att shoppa
loss. Efter allt gående så har jag, så klart, dragit på mig ett skavsår på hälen,
så det blev till att köpa plåster. Det gick loss på hela 3.80 Yuan (ca 4,50kr).
Oj oj oj, hur ska detta sluta? Hahaha... Jag var tillbaka på hotellet vid kl
17.30. Det blev en dusch innan jag kasade mig ner till krogen, det har varit sol
och varmt idag så man är ju inte helt fräsch efter 11 km promenad. Jag har redan
lite planer för morgondagen men det berättar jag inte nu. Det blir i alla fall
inte att gå dit, det är minst 20 km dit, men mer om detta imorgon.
Skyskrapor överall. Sista
bilden är "biografen"
Torsdagen den 13 juni
Här ser ni en del av maten.
Sen kom 2 fat till med dumplings
Ny städerska, nya tider,
blir väckt redan kl 9. Jaha, då var man uppe. Idag ska jag jävlar ut... Eller
inte... Börjar kolla på datorn, sen är cirkusen igång. Den ena chatten efter den
andra, med kinesiska brudar. Till sist så chattar jag med en brud som bor i
Shenyang. Så står det i hennes profil i alla fall. Nä, då har hon sina föräldrar
här, men hon själv bor i Peking. Jaha, där gick det åt helvete... Men hon ska
kontakta en gammal jobbkompis som bor här, som kan följa med mig ut så att jag
får äta "dumplings". Tror jag på henne? Nej, inte en sekund. Jag har fått lära
mig "om något låter för bra för att vara sant så är det inte heller sant"! Nåväl,
hennes kompis ska komma till mitt hotell kl 18.30. Så jag sitter på mitt hotell-rum
hela dagen (inte riktigt vad jag planerat men okej då). Jag sitter i lobbyn kl
18.33 och där finns ingen, så klart. Antingen är jag sen eller så kommer hon
inte... Väntar i 5-10 minuter, och tamigfan så dyker det upp en kvinna med en
man (en tolk visade det sig senare). Nu ska det ut på restaurang och käkas
dumplings. Vi tar en taxi till restaurangen (enligt mig så kunde vi lika gärna
gått, men ok). Den ligger kanske 2 km bort. Väl på restaurangen förklarar jag
för tolken att jag inte äter griskött. Inga problem, jag fixar detta säger han.
Och faktum är att han fixar det. Han beställer flera olika dumplings, han
beställer musslor, han beställer kött sidan om, han beställer fanimej allt...
Det är mat för minst 6 personer. Muslorna kommer först. Shit, vad gör jag nu?
Jag gillar inte musslor! Tror jag! Jag testar och satan i gatan vad gott det
var. Mycket kryddor och grönsaker, på kinesiskt vis! Sen kommer ett fat med kött.
Och ett fat till med kött... Men var fan är mina dumplings? Jodå, dom kommer
till sist. Två hela fat, en med kyckling-fyllning och en med lamm-fyllning. Sen
börjar frossandet... Ni som aldrig har provat dumplings, gör inte det, för man
kan inte sluta att äta... Gott som fan var det. Efter avslutad middag så finns
det mängder av mat kvar. Tolken frågar om jag ska ta med mig resterna. Nej, nej,
jag kan inte värma upp det på hotellet ändå. Han får lådor av personalen för att
ta med sig den överblivna maten med sig hem. Han fyller 3 lådor med rester...
Det blev ändå inte dyrt, knappt 300 Yuan (360kr). Väl ute från restaurangen så
lämnar kvinnan oss, tolken förklarar att jag ska bara ta en taxi och pekar i
vilken riktning. Men nu är det så, att denna mannen börjar känna till
omgivningarna lite, och jag har faktiskt passerat denna platsen innan, så jag
går tillbaka... Det tar inte mer än 20 minuter. Jodå, det finns tid för att
slinka in på min stam-krog. T o m chefen på krogen hälsar på mig nu, men han
tittar på klockan när jag dyker upp först kl 21.30, jag brukar ju vara här redan
18.00 annars. Det blir i alla fall några öl, sen drar jag mig hemåt vid ca kl
23.30... Imorgon blir det nya äventyr i Kina-landet... God natt...
Fredagen den 14 juni
På väg mot "Fashion Street".
Vissa pallar ju inte trycket.
Ett av många matställen på
"Fashion Street". Här är slutet av underjorden.
Vaknar kl 9, hoppar in i
duschen och lämnar sen hotellet redan innan klockan har blivit 10.00. Idag tar
jag faktiskt taxi för att se andra änden av Shenyang. Vandrar omkring lite i
dessa nya omgivningar men det finns inte mycket att se. Tar en taxi tillbaka,
har ingen lust att ränna runt längre. Jag känner redan att stressen kommer
smygandes av att jag snart ska åka hem igen. Väl tillbaka vid mitt hotell så
hoppar jag raskt in på min favorit-resaturang Houcaller. Det får bli
franskinspirerat idag också. Efter intagen måltid så går jag ut på gatan och
sitter bara där och tittar på folk i över en timme. Riktigt skoj faktiskt och
jag bara njuter av tillvaron, vädret är dessutom helt underbart, sol och närmare
30 grader varmt. Till sist måste jag ändå börja röra på mig, det är dags att
göra lite inköp, hitta presenter till alla. Drar mig mot "Fashion Street" ännu
en gång, det börjar bli en vana nu... Hahaha... Att handla presenter är svårare
än det låter, jag hittar fanimej ingenting som jag vill köpa. Jo, jag hittar
present till sist för EN person. Detta kommer inte att sluta väl, känner jag.
Jag drar mig tillbaka mot mitt hotell. Stannar självklart vid min stam-krog och
dricker öl. Mycket tidigare än vanligt, klockan är bara 14.30, inte ens chefen
har kommit dit än. Här blir jag sittandes resten av dagen. Klockan 21 slutar
Bernee (min lilla hjälpreda på krogen) sitt arbetspass. Hon ska ut på diskotek
och frågar om jag vill följa med. Självklart vill jag det. Så vi hoppar in i en
taxi, åker till en annan ände av stan jag inte varit i alls. Det är lagom mycket
folk där, bra tryck på musiken. Vi dricker några drinkar, sitter och kollar på
folk. Men tydligen så är Bernee inte helt nöjd med tillvaron så hon vill åka
därifrån efter bara någon timme. Ja, inträdet kostade ju inget, groggarna gick
lös på 30 Yuan (ca 36 kr). Så det blir till att hoppa in i en taxi igen och åka
hemåt. Väl på hotellet kollar jag klockan, den måste vara minst 2 på natten, så
känns det i alla fall... Hahaha, vad fan, klockan var bara 23.45. Så var den
dagen till ända, det blev inte roligare än så där. Morgondagen kommer inte att
bestå av annat än att springa runt och leta presenter. Men det tar jag då, nu
blir det sängen. God natt...
På min stamkrog Black Sugar
Restaurant & Bar
Lördagen den 15 juni
Vid Mao Zhendong-statyn
Jag ligger kvar länge i
sängen, snurrar runt. Till sist känner jag att det är dags att gå upp, jag kan
ändå inte sova mer. Vad är klockan? Men vad fan, klockan är bara 06.30, jag tyckte det kändes som om klockan var minst 10.00. Bara att stiga ur sängen.
Sitter sen vid datorn några timmar, blir trött igen så jag lägger mig igen. Blir
snart väckt av att hotellrumstelefonen ringer. Hon jobbar på någon
förmedlingsfirma här i Shenyang. Hon undrar om jag vill komma till hennes kontor
för att träffa några kinesiskor som kanske är intresserade av att få träffa mig.
Nej tack, säger jag. Har dom inte visat sig tidigare så kan det kvitta nu också,
jag åker ju hem om några dagar. Slänger mig i sängen igen och lyckas faktiskt
somna om och vaknar sen vid kl 12. Nu är det slut på slappandet. Sitter ändå vid
datorn fram till kl 15 innan jag hoppar in i duschen. Efter duschen så ringer
det på min hotellrumstelefon igen. Fan vad jag blivit populär helt plötsligt.
Denna gången är det en Kevin som ringer, som jag faktiskt träffade för några
dagar sen. Han undrar om jag vill ha en sällskapsdam för dagen. Jag nappar på
erbjudanet och tänker att hon faktiskt kan hjälpa mig med min shopping av
presenter. Jodå, hon pratar engelska enligt Kevin. Hon dyker upp kl 20 vid min
hotell-lobby, lovar han mig. Klockan är bara ca 15.30 så jag hinner gå en liten
shoppingrunda innan kvinnan ska komma. Och vart går jag? Till "Fashion Street"
så klart och där hittar jag även denna gången något som jag vill köpa. Två
problem mindre men det återstår fortfarande några. Drar mig tillbaka mot mitt
hotell igen. Jodå, jag tog en runda inom min stam-krog. Sitter där och njuter i
solen samtidigt som jag dricker några öl. Kl 19 drar jag mig till hotellet för
att inte vara sen till kvällsmötet. Några minuter i 20 står jag i lobbyn. Prick
kl 20 dyker "Jenny" upp. Självklart börjar jag prata engelska med henne, det sa
ju Kevin att hon kunde. Om man bara kan 5 ord i engelska så kan man väl inte
säga att man pratar engelska?! Kvinnan var ju åtminstone lite smart för hon fick
till sist fram att hon ville jag skulle skriva på engelska på min mobil. Sen
översatte hon det till kinesiska med hjälp av internet. Konversationen blir ju
ganska trög på detta vis men det gick i alla fall. Vi börjar med en middag då
jag inte ätit på hela dagen. Och min tanke var ju då att Jenny skulle ta mig
till någon kinesisk restaurang där dom serverar helt kinesisk mat, så att jag
får prova det. Naturligtvis kände hon inte till någon restaurang, så vi stegade
in på Houcaller (där jag bara varit 4-5 gånger innan). Efter intagen föda så går
vi till Mao Zhedong-statyn (där jag också varit några gånger innan). Vi tar lite
foto och konversationen går lika trögt som innan. Efter en halvtimme där så
måste hon gå hem med en kompis. Kanske lika bra det, det blev ju inget shoppande
idag ändå. Hon lovade att komma tillbaka imorgon kväll så att vi kunde shoppa då
istället. Ja ja, vi får väl se hur det blir med detta. Jag hinner inom min
stamkrog för ännu en öl innan jag går hemåt. Så har denna dagen också nått sitt
slut. Imorgon blir det spännande värre, eller inte. Men det tänker jag inte på
nu... God natt...
En reklamskylt på en byggnad,
ser ni felet?
Kan man lita på denna banken?
Söndagen den 16 juni
Jag kommer inte i säng
förrän kl 4 och då får jag tvinga mig själv i säng. Jag vill inte sova bort det
sista av tiden som jag har kvar i Kina. Sover inte bra och vaknar hur många
gånger som helst. Kl 10 så hoppar jag ur sängen. Vad står på dagordningen?
Egentligen bara en sak, shoppa presenter. Ja och så middag någonstans förstås.
Oh, jag måste ju packa också fast det går fort. Jag packar redan idag så blir
inte det något stressmoment imorgon. Imorgon kl 13.50 lämnar jag kinesisk mark
för denna gången, det känns trist. Hur som helst, jag har ännu inte lämnat, det
finns lite till att göra. Så efter en dusch blir det Houcaller. Vill njuta av en
franskinspirerad biffstek en sista gång. Efter det så blir det att springa i
affärer. Märkligt att det alltid ska bli sista dagen. Traskar ännu en gång ner
till "Fashion Street", vilken gång i ordningen vet jag inte längre, men det har
blivit några gånger under dessa 2 veckor. Jag hittar, ännu en gång, vad jag
letar efter. Efter shopping blir man törstig, det vet alla, så vad passar bättre
än att smyga in på min stam-krog för en sista gång? Här svingar jag, som vanligt,
några bägare med öl. Carlsberg så klart. Lite ironiskt att flyga nästan 10.000 km
bort för att dricka Carlsberg när jag kan få det i Danmark! Hahaha... Kl 19 är
det dags att säga farväl till mina vänner på krogen, jag har ju faktiskt ett
uppdrag till ikväll, att träffa min sällskapsdam (och det var precis vad det
var, inget annat) kl 20. Medans jag väntar på att klockan ska bli 20.00 så
packar jag det sista, allt utom datorn. Lika bra att ha det gjort ikväll. Några
minuter innan min sällskapsdam kommer står jag åter i lobbyn och väntar på henne.
Prick kl 20 stegar Jenny in genom dörren. Vi går iväg för att leta upp dom sista
gåvorna som behöver hittas. Tyvärr utan resultat. Nåja, inget att gråta över. Vi
går till ett litet matställe för "snacks" som Jenny kallar det för. Hon
beställer in "wonton". Det påminner om dumplings men ska tydligen inte vara
riktigt likadant. I alla fall så finns det ytterligare en kinesisk maträtt jag
kan lägga till på listan som jag älskar. Allting har ett slut, så även denna
korta stund med min sällskapsdam. Strax efter kl 21 så vandrar Jenny åt sitt
håll och jag smiter ytterligare in en runda på min stamkrog. Det blir 2 öl i
lugn takt innan jag går hem till mitt hotell vid 22.30, för sista gången denna
resan. Åker hissen upp för sista gången. Det är alltid trist att lämna ett
ställe som man älskar. Jag ställer min klocka på alarm redan till kl 5, det är
bättre att vara för tidig än för sen. Imorgon början en lång resa tillbaka, nu
stänger jag butiken. God natt...
Måndagen den 17 juni
Jag kommer först i säng vid kl 3. Alarmet har jag satt på ringning redan kl 5,
jag ska inte missa något flyg. Men det blir inte många timmars sömn, men det gör
inte så mycket, då kanske man kan sova lite på flyget hem. In i duschen, packa
ihop det sista och sen ner och checka ut från hotellet. Jag står på gatan redan
05.20 och vinkar på en taxi, det tog bara 1 minut att få tag på en. Kl 6 står
jag på Shenyangs flygplats, 3,5 timmar innan min avgång. Bättre att vara i tid
åtminstone. Incheckning och allt går bra om än lite trögt, det börjar fyllas på
med folk i snabb takt. Men jag är genom säkerhetskontrollen i god tid så jag
hinner gå och titta lite. Inte nu för att det finns så mycket att titta på,
flygplatsen är inte våldsamt stor. Och att handla något är bara att glömma, dyrt
så in i helvete. Jag sätter mig och beställer en kaffe i restaurangen dom har
där. Kvinnan som serverar pekar på maten dom har där men jag vill bara ha kaffe.
Denna kopp kaffe kostade mig 58 Yuan (ca 70kr). Förmodligen ingick mat i dom
pengarna men det var inget som jag ville ha just då. Så snacka om hutlösa priser.
Bordar i alla fall flyget strax efter. Jag hinner knappt sätta röven i sätet
förrän jag somnar. Men ideligen blir man väckt av att personalen ska vråla något
i högtalarna. Flyget till Peking tar inte längre än 1,5 timme, ändå verkar det
som om personalen har mer att upplysa passagerarna om på denna sträckan än från
Peking till Arlanda. Väl nere på marken igen så har jag ca 3,5 timmar att slå
ihjäl innan nästa flyg lyfter. Jag köper ingenting, lika dyrt här som på
Shenyangs flygplats. Jag hittar i alla en restaurang (dessutom den enda) där jag
köper lite mat. Det kostar 68 Yuan (ca 82 kr) men då får jag ris med kurrygryta,
en öl och en apelsinjuice. Sen är det bara att vänta tills att få borda
flygplanet som tar mig till Arlanda. Och här uppstår ett märkligt fenomen.
Planet skulle lyfta 13.50 från Peking (men blev försenat ca 40 minuter) men ska
landa redan 17.20 (nu blev det kl 18 istället) på Arlanda. Fan, ändå tyckte jag
det kändes mer som 8,5 timmars flygning... Hahaha... När jag väl var på Arlanda
så satt jag och kollade efter mitt bagage. Jag hade fått besked på att mitt
bagage skulle skickas direkt till Kastrup men jag tyckte det var lika bra att
kolla. Och mycket riktigt, mitt bagage kom inte heller på bagage-bandet. Så
långt allt väl. När jag väl kommer upp i avgångshallen så kommer nästa
överraskning. Mitt flyg kl 20.55 är inställt. Men va fan?!?! Bara att rusa iväg
till informationen och fråga vad som händer. Jodå, det stämmer att min flight är
inställd och jag är ombokad till ett senare flyg 21.20 till Kastrup. Jaha, säger
jag, men då missar jag mitt tåg till Ängelholm. Så jag frågar så klart om jag
kan omboka till Ängelholm istället. Jodå, det går bra, säger kvinnan i
informationen. Hur kommer det att gå med mitt bagage, undrar jag? Det ska inte
vara några problem, får jag till svar. Jag har mina farhågor. Väl hemkommen till
Ängelholm så blir det som jag misstänker, mitt bagage finns inte med på planet.
Bara att anmäla till informationen. Kvinnan som tar emot min anmälan säger att
jag troligen har mitt bagage imorgon eftermiddag. Ja ja, vi får väl se hur det
blir med det. Väl hemma igen så känns det ändå rätt bra. I och med detta så är
också min reseberättelse slut för denna resan. Tack för mig...
Det blev inga bilder dom
sista dagarna alls, så jag tackar för mig med att visa Shenyangs TV-torn ännu en
gång
0 1
2
3
4
5
6
7
8
9
 |
