www.ronnyfriman.com

                         

 Världens Giftigaste...     click for english

 


    Världens Giftigaste...   

 


 

...ORM (Hydrophis belcheri) Den kallas bl a Belchers havsorm (eller havssnok)

(Hydrophis belcheri) Belchers havsorm

Ormen, som alltså är en havssnok, har ett extremt milt temperament och du måste verkligen misshandla den grovt innan den biter dig. De som normalt blir bitna av denna ormen är fiskare som får dom i sina fiskenät. Av de som blir bitna är det bara en fjärdedel som blir förgiftade eftersom ormen sällan injicerar mycket av sitt gift. Baserat på dessa fakta, och ormens lugna temperament så räknas den normalt inte till de farligaste. Vissa ormspecialister menar att (Enhydrina schistos) Näbb havsorm eller (Oxyuranus microlepidotus) Inlandstaipan har det farligaste giftet. Belchers havsorms gift har ett värde på 0.00099 på Scenic City Reptiles LD50-skala (läs mer om skalan längre ner på sidan), vilket är cirka 100 gånger starkare än giftet hos Inlandstaipanen. Ormen lever i Indiska Oceanen (Filippinerna, Nya Guinea), Thailändska Gulfen, Australien (Norra Territoriumet, Queensland), Salomon-öarna  och speciellt runt Ashmore-revet i havet i nordvästra Australien. Den blir normalt bara lite över 1 meter lång och lever på fiskägg, fisk och ål.

Gifttyp: Nervgift (Neurotoxiner) som går på centrala nervsystemet, andning och hjärtfrekvens. Det bryter ner muskelcellerna och de röda blodkropparna, som proppar igen i levern så att det blir akut leversvikt. Man kan kissa brunt, då nedbrutna muskelfibrer och annat kommer ut, och du kan inte röra armar och ben. Svåra smärtor, Andra sympton är stelhet, muskelkramper och spasmer, blindhet, medvetslöshet, och andnöd. Man kan dö någonstans mellan två minuter och två dagar. Men det brukar gå väldigt snabbt med havsormar och det innebär en otroligt smärtsam död.

 

(Enhydrina schistos) Näbb havsorm


...LANDORM (Oxyuranus microlepidotus) Inlandstaipan.

(Oxyuranus microlepidotus) Inlandstaipan

Taipanen är en giftsnok som lever i Australien och på Nya Guinea. Den kan bli upp till 3 meter lång och är, förutom giftig, även farlig, detta eftersom den kan attackera utan förvarning och dessutom hugga flera gånger. Turligt nog för oss människor så lever Taipanen i ogästvänliga trakter i mittersta Australien och det finns även ett motgift framtaget, men en biten människa måste få tillgång till motgiftet mycket snart för att inte avlida. Utan snabb behandling med motgift är dödligheten mycket stor, nära 100%. Bland landlevande ormar är det endast obehandlade bett av svart mamba som har en större andel dödsfall. Trots ormens giftighet, lär enligt flera källor, ingen människa ha dött av dess bett i Australien.

Ett enda bett från Inlandstaipanen innehåller tillräckligt med gift för att döda upp till 100 vuxna män eller 250.000 möss. Ormen lever på mindre däggdjur, mest råttor.


Gifttyp: Nervgift (Neurotoxiner)


Allmänt om giftormar

Giftigheten har att göra med dels hur stor den dödliga dosen av giftet från en viss orm är, dels hur stor mängd av detta gift som ormen avsöndrar vid ett bett, och dessa båda uppgifter varierar från källa till källa. Giftighet ska inte förväxlas med farlighet, eftersom risken att bli biten och dö även har med andra faktorer att göra. Några av dessa är hur vanligt förekommande en ormart är, hur aggressiv den är och hur långt det är till närmaste sjukhus. I praktiken spelar det även mindre roll vilken orm som ger störst ”överdos” – man kan ju inte mer än dö…

Om en orm kan döda 100 eller 30 människor med ett enda bett är av mycket liten betydelse. Om man dör på ett eller annat sätt av en orm och dör ungefär lika snabbt spelar det faktiskt ingen roll. Det finns ungefär 300 ormarter som kan ta livet av dig och av de 50 värsta sorterna dör man inom loppet av minuter och inte kan få hjälp och är ute i djungeln eller öknen utan serum. Vad spelar det då för roll om du blir biten av en Inlandstaipan eller en Kungskobra?

Det finns omkring 3000 stycken arters ormar i världen. Av dessa är det endast ca 10% som är giftiga, men det är oftast dom man hör talas om. Dessa är uppdelade i ca 16 familjer. Den familj som innehåller absolut flest arter är familjen snokar (Colubridae) med omkring 2200 arter. De flesta av dessa är ogiftiga, men några giftiga förekommer också som exempelvis den afrikanska boomslangen.
Jämfört med snokarna är de därnäst största familjerna artfattiga. Familjen huggormar
(Viperidae) och familjen giftsnokar (Elapidae) består båda av mellan 170 och 190 arter. Till viperider räknas huggormar, lansormar och skallerormar, medan elapiderna innefattar kobror, korallormar, havsormar och mambor bland annat. En fjärde familj som kan vara värd att nämna är (Boidae), dit boa- och pytonormar hör. Knappt 100 arter hör till den familjen.

 

De  dödligaste  ormarna i världen (EJ tvunget de giftigaste):

1. Russels huggorm (Daboia russelli)

      Russels huggorm (Daboia russelli)

Finns i hela sydöstra Asien, lever på ödlor och grodor men mest råttor, ca 1-1,5 meter lång, orsakar ca 6000 dödsfall om året. Den höga summan dödsfall beror på att ormen är mycket vanlig, finns i stort antal och nära inpå människan och anfaller hellre än flyr undan. Mycket aggressiv. Gifttyp: blodgift.

 

2. Sandrasselorm (Echis carinatus)

Sandrasselorm (Echis carinatus)       

Finns i torra områden i Nordafrika, Mellanöstern, Indien och Sri Lanka. Den lever på möss, skorpioner och ödlor, blir max 80 cm lång. Synnerligen aggressiv och gräver också ner sig i sand några cm så den inte syns. Många tusen liv på sitt samvete varje år. Gifttyp: blodgift.

 

3. Asiatisk kobra (Naja naja), mer känd som "glasögonorm".

           Asiatisk kobra (Naja naja)

Lever i Indien, Sri Lanka, Pakistan, Bangladesh och Nepal. Den livnär sig på grodor, möss, råttor, ödlor samt fåglar. Ormen är mest aktiv på natten och den flyr hellre än går till anfall. Blir ormen trängd kan den hugga men 2/3 av dessa hugg är med stängd mun eller inget gift injiceras. En uppskattning är att var 10:e bett leder till döden. Trots detta så dör ca 3000 människor varje år av ormen. Den blir mellan 2-2,5 meter lång. Gifttyp: nervgift.

 

4. Randig krait (Bungarus fasciatus)

Randig krait (Bungarus fasciatus)       

Ormen förekommer i många länder i Asien men är talrikast i östra Indien. Den äter ödlor och andra ormar. Denna ormen är den längsta av alla kraiter, den kan bli upptill 2 meter lång. Ormen är inte aggressiv utan rullar ihop sig och gömmer huvudet under kroppen. De vanligaste olyckorna med kraiter drabbar bönder som är ute och går nattetid och inte ser ormen. Då bettet är smärtfritt struntar många i att uppsöka läkare. Blir man biten kan man bli medvetslös redan efter några minuter av det mycket starka giftet, men det kan också dröja länge innan symptomen kommer. Det finns motgift men troligen dör ca 50% av alla bitna, trots behandling. Gifttyp: nervgift.

 

5. Lansorm (Bothrops atrox)

            Lansorm (Bothrops atrox)

Du hittar denna ormen i Södra Mexico, Costa Rica, Guatemala, Honduras, El Salvador och Panama. Den blir mellan 1,8-2,4 meter lång. Den lever på mindre däggdjur och fåglar. Ormen rör sig på marken och är vanlig kring människans odlingar och står därför också för de flesta ormbett i Latinamerika. De flesta bitna överlever men 2500 människor dör varje år. Betten är mycket smärtsamma och obehagliga och giftet är mycket starkt. Gifttyp: blodgift.

 


6. Kungskobra (Ophiophagus hannah)

Kungskobra (Ophiophagus hannah)       

Den finns från Indien till Filippinerna (Sydostasien). Detta är världens längsta giftorm och den kan bli upp till 6 meter lång. Favoritfödan är andra ormar men den äter också råttor, möss och fåglar. Kungskobran är den enda orm som bygger bo och tillsammans med alla andra kobror så dödar den ca 15.000 människor per år. Ormens gift är inte speciellt starkt men på grund av mängden gift den producerar (och injicerar vid bett) så kan den ta död på en elefant på 3 timmar. Vid attackställning kan ormen resa 1/3 av sin kroppslängd och kan m a o bli högre än en människa. Gifttyp: nervgift.

 

7. Svart mamba (Dendroaspis polylepis)

       Svart mamba (Dendroaspis polylepis)

Lever i de södra och östra delarna av Afrika. Ormen är den största giftsnoken i Afrika och den nästa största i världen efter kungskobran. Mamban kan bli upp till 4,5 meter lång men normallängden ligger på 2,5 meter. Namnet till trots så skiftar färgen på skinnet mellan grå och olivfärgat. Namnet har den fått efter det svarta skinnet som sitter på insidan av munnen. Det är också den snabbaste ormen i världen och kan uppnå en hastighet på 20km/h, som den snarare använder för att fly faror än för att fånga sitt byte. Den lever i huvudsak på gnagare och småfåglar. I trängt läge kan ormen bli mycket aggressiv och giftet är mycket starkt. Giftet i ett bett kan döda upp till 40 människor och dödligheten är 100% (högst i världen) utan behandling (inom ca 15 min). Gifttyp: nervgift.

 

8. Puffader (Bitis arietans)

Puffader (Bitis arietans)        

Lever i mellersta till södra Afrika och anses vara afrikas farligaste orm pga sin spridning och för att vara den vanligaste ormen. Även storleken, styrkan och mängden på giftet och sin vilja att hugga gör den farlig. Normallängd mellan 1-1,8 meter och mycket kraftig. Ett särdrag med ormen är att den förflyttar sig i sidled. Födan består av gnagare, groddjur, fåglar och ödlor. Gifttyp: blodgift.

 

9. Tropisk skallerorm (Crotalus durissus)

   Tropisk skallerorm (Crotalus durissus)

Finns i södra Mexico, större delen av Syd- och Centralamerika. Blir mellan 1,5-2 meter lång och lever på kaniner, råttor och ödlor. En farlig orm med kort stubin. Tillsammans med Lansorm (Bothrops atrox) den orm som är ansvarig för flest ormbett i Sydamerika. Många människor har dött av ormens gift. Före något serum fanns dog 72% i Brasilien av de bitna. Efter serumets införande (1966-1973) sjönk siffran till 6%. Gifttyp: blodgift.

 

10. Egyptisk kobra (Naja haje)

Egyptisk kobra (Naja haje)         

Finns i hela Afrika, västliga och sydliga delarna av arabiska halvön. Blir mellan 1,5-2 meter lång och lever på ödlor, paddor, grodor, fåglar, råttor och möss. Giftet är mycket toxiskt och ormen har dödat många människor. Gifttyp: nervgift.

 

Detta är ingen giftorm utan en art av boa-orm


 

I sammanhanget kan det vara värt att nämna den andra mest GIFTIGA landsormen i världen, Kungsbrunorm (Pseudechis australis). Den förekommer mest i Västra Australien, ofta vid bebodda områden. Den blir ca 2 meter lång och livnär sig på råttor, möss och ödlor. Ormen är både extremt giftig och aggressiv. Bettet är också enormt smärtsamt och offret drabbas nästan direkt av medvetslöshet. En orm-expert liknade bettet vid att bli överkörd av en 9 tons lastbil. Gifttyp: nervgift.

Kungsbrunorm (Pseudechis australis)


I Australien förekommer det 500-3000 ormbett varje år, men få dödsfall. Detta beror på att det finns serum till nästan alla giftormar. Australien har världens giftigaste ormar om man ser till styrkan i giftet i jämförelse med andra ormar. Jämför man i farlighet och skadorna betten orsakar på människor bleknar dock Australiens ormar i jämförelse med vissa andra arter som t ex den asiatiska kobran eller de amerikanska skallerormarna. Ett bett från Australienska ormar "botas" förhållandevis snabbt med motgift, och ger i de flesta fallen inga kvarstående skador. Ett svårt bett från en asiatisk kobra eller amerikansk skallerorm leder väldigt ofta till omfattande vävnadsskador och amputeringar av drabbade kroppsdelar.

 

I Asien dör flest människor av ormbett i hela världen, men det bör poängteras att de flesta som dör går barfota, är långt från någon läkare eller har inte råd att uppsöka någon sådan. Här finns en liten risk att stöta på kobran, den välkända "glasögonormen", men då oftast i ormtjusarens korg.

Kobror har ett smalt huvud till skillnad mot många andra giftormar som har breda bakhuvuden. Kobror är inte särskilt rädda av sig och de drar sig gärna till människor, eftersom där det finns människor, finns sopor och så även råttor. Speciellt i de stora städernas slumområden är de vanliga. Känner sig kobran hotad reser den en tredjedel av kroppen och spänner ut halsen, resten är ihopringlad på marken.

Den gråbeige Kungskobran är den största giftormen och kan mäta ända upp till 6 meter. Men det finns mängder av andra kobrasorter i Asien, som Kinesisk kobra, Indokinesisk spottkobra, Burmesisk kobra, Malaysisk kobra för att nämna några.


...GRODA (Phyllobates terribilis) Pilgiftsgroda

    

                  Pilgiftsgroda (Phyllobates terribilis)

Är den i särklass giftigaste av alla pilgiftsgrodor. Den är mer än 20 gånger giftigare än någon annan art. Dock, giftigheten är beroende på dieten den äter. Utan de myror som den lever av i naturen, klarar den inte av att producera det extremt giftiga gift den har vilt.

Pilgiftsgrodor hör till världens allra giftigaste djur och omfattar ungefär 120 arter i Mellan- och Sydamerika. De är små, 2–5 cm långa och ofta oerhört bjärt och vackert färgade. Men i själva verket är de helt ofarliga för den som lärt sig handskas rätt med dem. De är inte djur som aggressivt anfaller allt som rör sig. De här grodorna har sitt gift endast som försvar! För att skadas av gift från pilgiftgrodor krävs att det kommer in i blodomloppet! Och för att så ska ske måste man dels har sår på händerna, dels att man handskas ovarsamt, för att inte säga klantigt, med dem! Behöver man ta i pilgiftgrodor bör man alltså först försäkra sig om att händerna inte är såriga och efter att man hållit i dem, tvätta händerna noggrannt! För att vara helt säker bör man använda platshandskar, det räcker som skydd. Man bör ha klart för sig att några av arterna är oerhört giftiga. Enligt uppgift finns det pilgiftgrodor vars gift är så starkt att endast 0,00001 gram är tillräcklig mängd för att döda en människa, eller en groda har så mycket gift att det kan ta död på ca 2200 människor. Namnet har de fått, eftersom chocoindianerna i Colombia förgiftat spetsarna på sina blåsrörspilar i uppsamlat gift.

Pilgiftsgrodor lever på myror och andra småinsekter och blir ungefär tio år gamla. Namnet terribilis betyder "den fruktansvärda" på latin


...FISK (Scorpaenichthys) Skorpionfisk

 

(Scorpaenichthys) Skorpion fisk

Skorpionfisken är världens giftigaste fiskart och familjen är stor, med många underarter. De finns i världens alla tropiska hav och tempererade zoner, men håller sig ändå mest till Stilla havet. Generella kännetecken på denna fisk inkluderar en hoptryckt kropp, kammar och/eller taggar på huvudet, en eller två taggar på gälskölden, och tre till fyra taggar på käkbenet. Stjärtfenan har 11 till 17 taggar, de är ofta långa och separerade från varandra, och sidofenorna är tillika välutvecklade, med 11 till 25 taggar. Den blir mellan 45-60 cm lång och bli upp till 47 år gammal.

De flesta arter av Skorpionfisken lever på botten och äter där snäckdjur eller mindre fiskar och i vissa fall paralyseras de av någon av de många gifttaggarna, innan de sväljs. Skorpionfisken är väldigt territoriell och ligger ofta på lur och väntar på att ett offer ska komma förbi dess boning. Antingen hoppar den sedan snabbt fram, gapandes, och sväljer fisken i ett enda hugg, eller så paralyserar den offret och tar det ganska lugnt innan den slutligen slukat en fisk med hull och fjäll.
Scorpaenid-systematiken är komplicerad och outforskad. Fiskforskarna har hittills kunnat kartlägga 10 underfamiljer med totalt 388 arter, något som inte alla är överens om. Trots att skorpionfisken trivs bäst i haven och finns över hela världen, finns det underarter av den som även lever i insjöar.
De arter som har giftkörtlar belägna i nedre delen av sina fenor, använder som regel bara dessa i självförsvar. Man bör ändå hantera Skorpionfisken med stor respekt, eftersom de producerar ett neuro-gift som påverkar psyket på sitt offer, vilket betyder att man kan bli både "galen" och blodförgiftad om man får ett stick av den.

De har ett högt kommersiellt värde eftersom de är ätliga och anses ha ett mört och gott kött. De får jagas fritt, både för att användas som mat och som akvariefiskar och är således inte utrotningshotade.

Att Skorpionfisken är farlig för just människan beror på dess förmåga att kamouflera sig. Människor som vadar, dykare och andra, ser den som regel inte förrän det är försent, där den ligger orörlig på botten, och det stick den då utdelar är ofta väldigt smärtsamt - ändå är det just ingenting mot för vad som händer sedan. Blodtrycket sjunker dramatiskt, hjärtat skenar okontrollerat, du blir illamående och kräks våldsamt, alla kroppsvätskor rinner ur dig, armar och ben paralyseras, du får andningssvårigheter och efter 30 minuter är du död...

SKORPIONFISK: Scorpaenichthys
FAMILJ: Scorpaenidae
ORDNING: Scorpaeniformes
KLASS: Actinopterygii

 

Av havets cirka 23.700 kända arter bedöms omkring 1.700 som, mer eller mindre, giftiga. Det är fler än alla kända, giftiga ryggradsdjur tillsammans.


...BYXOR Jeans

         

Jeansen på bilderna är INTE representativt giftiga men bilderna är trevliga.

Jeansen är (ett av) världens giftigaste plagg. En mängd kemikalier används vid färgning och tvättning av byxorna. Några få jeanstillverkare har tagit fram jeans av organiskt odlad bomull.


 

…BEKÄMPNINGSMEDEL (Paraquat) Parakvat
 

Gramoxone

Parakvat (Paraquat) är ett extremt miljöfarligt och hälsofarligt besprutnings-medel. Det används ofta i U-länder och arbetarna som sprider parakvat vet inte att det är hälsofarligt och har inga skyddsdräkter. Parakvat gör att arbetarna tappar naglar och får andningsproblem. Minimal mängd Parakvat i munnen leder till döden

Parakvat är handelsnamnet för N,N'-dimetyl-4,4'-bipyridin som ofta säljs som ett binärt klorsalt. Det säljs ofta under namnet Gramoxone. Det reduceras lätt till en superoxidjon som binder till omättade lipider i membraner. Det används mestadels som ogräsmedel men är även giftigt för människor. Parakvat började produceras för kommersiellt bruk i 1961 av ICI (nuvarande Syngenta).

I Sverige har Parakvat varit förbjudet sedan 1983 på grund av sin akuta toxicitet, irreversibla toxiska verkan samt risken för olyckor med dödlig utgång. I och med ett EU-direktiv 2003 så får Parakvat saluföras inom EU. Sedan 2005-05-01 är detta lagligt i Sverige igen. Ett stort antal länder inkl Sverige har notifierat Parakvat till Rotterdamkonventionen. Parakvat är föbjudet i bl a Malaysia.

Parakvat används som ogräsmedel i många delar av världen. Det verkar snabbt och är icke-selektivt på gröna växter, egentligen enbart de delar av växten som innehåller klorofyll. Parakvat verkar t ex inte på rötter och bark. Det används med avsikt att begränsa tillväxt av icke-grödor, dvs ogräs, och sålunda konkurrera med de avsedda grödorna om vatten, ljus och näring. Inom EU har det använts för vin, oliv och hasselnötsodlingar. Parakvat används även till bland annat odlingar av kaffebönor, teplantor, ris, majs, bananer, oljepalmer, gummiträd samt ananas och annan frukt och andra grönsaker.

Parakvat är akut giftigt för både djur och människor. Till dags dato saknas motgift. Beroende på hur man kommer i kontakt med det så kan det ta upp till cirka en månad innan man dör. Med utspädd parakvat är risken mindre. Den största risken för ofrivillig förgiftning är som störst när man blandar till parakvatlösning samt laddar spridningsapparaten. Det finns även rapporterade fall av självmord genom sväljning av Parakvat. Exponering kan ske via damm, luftspray eller vätska med Parakvat som kommer i kontakt med hud (särskilt vid lång kontakt eller skadad hud), ögon eller kommer in i luftrören.

Lätta doser som exponering (via luftspray till lungorna) kan leda till symptom som irriterade ögon och hud, skador på lever, lunga, luftvägar, hjärta och njure samt yrsel och näsblod inom dagar upp till veckor. Vid höga doser kan förutom lågdossymptom men även blodig diarré, koma, spasmer, svaga muskler och bristande förmåga att andas uppstå. De som råkar ut för en stor dos har stor risk att inte överleva. Den direkta dödsorsaken är i regel kvävning. Exponering under lång tid eller under upprepade tillfällen kan leda till skador på samma organ som ovan.

Tillverkarna säger att Parakvat inte är farligt för bönderna om de till punkt och pricka följer säkerhetsanvisningarna. Det vanliga anmärkningen på detta är att många i utvecklingsländerna inte kan läsa. Tillverkarna svarar med att de har gjort bilder på förpackningarna som ska fungera som tillräckliga anvisningar.



…PROTEIN ricin

    

Ricinbönor                                      

 

Det skulle vara fullt möjligt att sätta in ricin i ett gräs. Alla djur som åt detta gräs skulle dö. Ricin är ett starkt gift som finns i ricinträdets frön. Den genomsnittligt dödliga dosen ricin är inte mer än 0,2 milligram, vilket gör det ungefär dubbelt så giftigt som kobrans gift. Ricin är giftigt vid inandning, injiciering eller intaget som föda. Giftet verkar genom att hämma kroppens proteinsyntes. Det finns inget känt botemedel. I små doser, som de som återfinns i ricinolja för medicinskt bruk, orsakar giftet kraftiga samman-dragningar i tarmarna vilket ger den laxerande effekten.

Ricin består av två delar: ricin A som finns i många födoämnen och som hämmar RNA i cellen och som därmed hejdar proteinsyntesen, och ricin B, som bara finns i ricinplantan. Ricin B påverkar cellväggen så att ricin A kan tränga igenom och utöva sin effekt på RNA.

Ricinbuskens giftighet har länge varit känd, men ämnet ricin isolerades inte förrän 1888 av H. Stillmark, som även namngav ämnet. När ricinbusken används som föda åt boskap bryts giftet först ner genom upphettning av växtdelarna till 140 grader celsius i 20 minuter. Vissa studier tyder dock på att tillräckligt stora rester kan finnas kvar för att orsaka toxiska effekter.

Rent ricin kan lätt framställas från växten eller från ricinolja. Resterna efter oljepressningen innehåller hela 5 viktprocent rent ricin, vilket med tanke på den dödliga dosen är en stor mängd gift.
 


…SPINDEL (Phoneutria fera) Brasiliansk vandrarspindel

(Phoneutria fera) Brasiliansk vandrarspindel

 

Den Brasilianska vandringsspindeln är en av få spindlar i världen som har tillräckligt kraftigt gift för att döda en människa. Kroppen är upp till 5 cm och totalt kan spindeln bli upp till 15 cm. Finns över i hela Sydamerika inom dom
tropiska områdena. Livnär sig på syrsor, stora insekter, mindre ödlor, och möss. Mellan 1926 och fram till 1996 har 14 människor dött av bett från dessa spindlar. Efter 1996 har inga dödfall inträffat sedan ett serum tagits fram vid Butantan Institute i Sao Paolo Brasilien.

Den Brasilianska markfågelspindel kallas ofta för Tarantella, p g a sitt liknande utseende. Men egentligen tillhör den släktet "vandrarspindlar". Tyvärr är det inte ovanligt att Markfågelspindel befinner sig inne i människors hus. Den
gömmer sig i skor, hattar, och kläder, och bett är inte ovanliga. Att Mark-fågelspindel har ett mycket starkt gift, och är extremt snabb och väldigt aggressiv gör inte saken bättre. Man tror att en del av betten som man tillskrivit
fera egentligen kommer från felidentifierade spindlar som troligen varit nigriventer. De omedelbara effekterna efter ett bett är intensiv lokal smärta och svullnad i bettområdet, följt av allvarliga systema effekter som oregelbunden hjärtrytm, hindrande av blodets koagulering, priapism, lungödem och kräkningar. Ett bett ska man naturligtvis inte ta lätt på trots att statistiken visar att risken att dö är relativt liten. Har man otur kan det ge obehagliga effekter och även döden som följd och man ska vara speciellt försiktig om serum ej finns tillgängligt. Om spindel känner sig minsta hotad biter den ursinnigt och sprutar ut stora mängder gift vid alla bett. När den hotas eller störs reser den på frambenen och blottar sina stora huggtänder. Spindel har tillräckligt med gift för att döda 225 st möss. Tack och lov
finns det ett bra motgift mot spindeln numera, men på bananplantagen där dom flesta betten sker kan det vara svårt att hinna få motgiftet i tid eftersom giftet verkar snabbt. Symptomen av ett bett är kramper, och andningsbesvär, och vävnadsdöd, Amputering av drabbade kroppsdelar är inte ovanliga.

Den Brasilianska markfågelspindel kallas även för "Bananspindel" pågrund av att det är ganska vanligt att spindel slinker med i lasten på bananbåtarna som fraktar bananer till utlandet.

Gifttyp: Nervgift (Neurotoxiner).
LD50 0,3 mg/kg


Mer om spindlar:

(Latrodectus mactans) Östlig svart änka

(Latrodectus mactans) Östlig svart änka

Svarta änkan (Latrodectus mactans) är "bara" en av världens giftigaste spindlar. Giftet kallas latrotoxin; bettet är vanligtvis inte dödligt för en frisk människa. Svarta änkan har fått sitt namn av att honan, i likhet med många andra spindelarter, dödar och äter upp hanen efter fullbordad parning, då ett hundratal ungar kommer fram, och dels av att den är svart. Den är c:a 1 cm stor och i födan kan det ingå mindre spindlar och insekter. Liksom de flesta andra spindlar använder de nät. Spindeln blir inte speciellt stor, kroppen kan bli upp till 1,5 cm lång och den har en livslängd på 8-10 år. Den lever på småinsekter och andra spindlar.

Det finns egentligen ett 30-tal sorters änkespindlar
(Latrodectus), vilka alla är mer eller mindre giftiga - dessa förekommer på alla kontinenter förutom Antarktis. Således förekommer det änkespindlar i södra Europa (Latrodectus tredecimguttatus), i Afrika, Asien, Sydamerika och Australien (Latrodectus hasselti). I mellersta och södra USA återfinns 3 sorter varav en är den ökända Svarta änkan (Latrodectus mactans). Den klotrunda svarta kroppen och den välkända röda timglasformade fläcken på undersidan av bakkroppen gör den lätt att känna igen - de flesta änkespindlarna delar för övrigt ofta färg-kombinationen svart och rött. Den var förr vanligt förekommande på utedass, vilket kunde ha sina risker för den mänskliga besökaren. Det har även förekommit att den exempelvis följt med bilar som importerats från södra USA. Ett tiotal exemplar av spindeln upptäcks i Sverige årligen och Natur-historiska riksmuseumet uppger att spindeln håller på att etablera sig i landet.

Bettet är vanligen inte dödligt förutom för gamla eller sjuka människor, men kan i de delar som exponeras för spindeln vara mycket smärtsamt. Ett bett av en svart änka kan förbli obemärkt under några minuter. Sedan kommer kraftiga från bettet utstrålande smärtor som sprids till kroppens muskulatur. Smärtorna kan bli mycket svåra och offret kan få andningssvårigheter. Symptomen klingar av efter omkring två dagar. Det är bara honan som är farlig eftersom hanen är alldeles för liten för att kunna bita igenom vår hud. Numera finns ett motgift att ta och som med stor framgång reducerat antalet dödsoffer.

Under sent 90-tal fann forskare som studerat hur honspindeln ätit upp sin partner, att endast ett fåtal utvecklar ett särskilt serotin som skiljer sig från det vanliga giftet. Varför bara vissa honor utvecklar detta särskilda gift vet man inte. Vad man däremot vet är att efter bettet av den så kallade "[nontoxida svarta änkan]" bedövas och stelnar hela offrets kroppsmuskulatur. Spindeln får då tid på sig att fånga in offret och äta det. Vad giftet gör för skada på människan vet man inte, då inget fall har rapporterats. Giftet är ca 15 gånger starkare än från Diamantskallerormen.

LD50 5,5 mg/kg


Och ännu lite till om spindlar:

(Atrax robustus) Trattminörsspindel

    

(Atrax robustus) Trattminörsspindel

Detta är "bara" en av de giftigaste spindlarna i världen men definitivt den farligaste av alla. Trattminörsspindeln är vanligt förekommande i förorterna till staden Sydney (Australien), den är också mycket vanligt i områdena söder om staden. Den är alltså stadslevande och påträffas vanligen i trädgårdar, där de ofta kommer i kontakt med små barn och de är ibland dessa de flesta dödsfallen har inträffat. Det finns 13 registrerade fall där bett från spindeln lett till dödsfall.

Trattminörspindlar spenderar mestadelen av livet i sina hålor, med kortare jaktutflykter nattetid. Vuxna hanar lämnar emellertid hemmet under vissa perioder och vandrar iväg för att leta efter honor, oftast under slutet av sommaren och början av hösten. Det är oftast då som spindlarna kommer i kontakt med människor. När hanarna föriirar sig in i hus eller i garage, ofta via springor under dörrarna. Spindeln kan bli upp till 4,5 cm lång i kroppslängd. Den livnär sig på mestadels insekter men även mindre ödlor och grodor.

Trattminörsspindeln är till skillnad mot andra spindlar väldigt aggressiv, särskilt de vandrande hanarna, som dessutom är giftigare än honorna, vilket beror på att ämnet i giftet som angriper människornas nervsystem endast finns hos hanen. Detta är aningen märkligt eftersom de hos alla andra giftiga spindlar är honan som är giftigast. Om spindeln känner sig hotad tvekar den inte att anfalla och den hugger vildsint tills angriparen backar undan.

Effekten av ett bett blir kännbar mycket snabbt, och området kring bettet blir smärtande och domnar sedan. Den drabbade svettas enormt, kan bli illamående och så småningom sjuk och slutligen kollapsa. Detta kan följas av andningssvårigheter på grund av att lungorna dras samman och den bitne blir blå av syrebrist. Våldsamma krampsmärtor i benen och magen och dileriumattacker kan slutligen följas av muskelryckningar och koma och till och med döden. Det finns dock numera ett effektivt antiserum mot spindeln och inga dödsfall har inträffat sedan det togs i bruk.

Trattminörsspindelns gift är speciellt farligt för primater (människor, apor, etc), medans andra djur som katter och hundar är mer eller mindre resistenta. Spindeln har 8 gram gift i sin kropp, 0,1 gram räcker för att döda en människa. Gifttyp: Nervgift (Neurotoxiner)


…ÄPPELKAKA

    

            Världens godaste äppelkaka?            Muskotnöt (Myristica fragrans)

På grund av ett skrivfel i receptet till "världens godaste äppelkaka" har två kryddmått muskotnöt råkat bli hela 20 nötter. I augusti 2008 hände detta tidningen Matmagasinet. En läsare hade bakat kakan efter receptet och bjudit 3 personer på den. Oooooops!!! Samtliga uppvisade förgiftningssymtom som yrsel och huvudvärk.

Muskot är en fin mild, men starkt aromatisk krydda som ska användas med måtta så att den inte dominerar. Muskotnöten rives direkt över den maträtt som skall kryddas. Muskot används med fördel i olika potatisrätter såsom
potatismos och stuvad potatis eller till andra grönsaker, kokt eller stuvad vit- eller blomkål, spenat och i ägg- och osträtter. Béchamelsås smaksatt med muskot kan användas till lasagne. Eller till äppelkaka. Muskotnöt finns hel och malen. Muskotnöt är också lätt narkotisk om man intar den i större mängder. En matsked nedsköljd med vatten ger ungefär samma effekt som ett lätt marijuanarus, men efterverkningarna lär göra att ingen som provat detta någonsin gör om det. För stora mängder kan leda till allvarliga hälsorisker och förgiftningssymptom, i värsta fall döden.


…CITAT

Världens giftigaste citat

Känner du någon mallgroda som behöver tryckas ned? I så fall är detta den perfekta boken för dig. Här hittar du giftiga och nedgörande repliker om politiker, skådespelare, konstnärer, kvinnor och män. Alla de viktiga ämnena och de stora frågorna behandlas här med giftig tunga. Känn dig fri att använda citaten på någon du känner. Läs för att få inspiration och ta hämnd eller för ditt eget nöjes skull.

Ensamhet vore ett idealtillstånd om man bara kunde välja dem man vill undvika.
Karl Kraus

Jag kommer tyvärr inte ihåg ditt namn men tala inte om det för mig.
Alexander Woollcott

Om det visar sig att Gud finns tror jag inte att han är ond. Det värsta man kan säga om honom är att han är lågpresterande.
Woody Allen

Om du ser ut som ditt passfoto behöver du med all sannolikhet den där semestern.
Earl Wilson

Han var det närmaste en mänsklig varelse man kan komma utan att vara en.
Spike Milligan


…GRUNDÄMNE

     

  Radium 88 isotop 224                     Radium                    Radium - Bohrs modell

Radium 224 är den giftigaste av alla grundämnen. Denna isotop (variant av samma grundämne som skiljer sig genom antalet neutroner i atomkärnan) förekommer naturligt och är 17 000 gånger giftigare än plutonium 239.

Isotoper kallas atomer av samma atomslag, men med olikt antal neutroner och därmed olika masstal. Atomslaget bestäms av antalet protoner i kärnan, atomnumret, och är avgörande för de kemiska egenskaperna hos ett ämne. Inom kärnfysiken kan man dock observera att det förekommer atomer inom samma atomslag som har olika masstal.


…MANET (Chironex fleckeri) Kubmanet eller "Havsgeting"

    

(Chironex fleckeri) kubmanet eller havsgeting

Många av Kubmaneterna har mycket kraftigt gift. Dom lever i tropiska hav över hela världen men den giftigaste sorten är vanlig i Australien, Filippinerna, och förekommer även runt övriga Indiska Oceanen. Maneten har fått sitt namn av formen på klockan. Klockan har en grupp med tentakler som hänger ned ifrån dom fyra hörnen. De har också fyra sammansatta sinnesorgan. Som sitter mitt på sidorna en bit ovanför den nedre kanten. Dom består av ett antal jämviktsorgan, väl utvecklade ögon och munstjälken som är fyrkantig och mycket kort. Kubmaneterna är oftast mycket små bara 5-25 cm höga, men det finns även betydligt större varianter där tentaklerna kan bli upp mot 10 m långa.

Dom farligaste kubmaneterna tillhör släktet
Chiropsalmus och Chironex. Dom lever för det mesta långt ute i Stilla havet men på sommaren kan dom driva in mot kusterna. Chiropsalmus quadrigatus är den vanligaste arten av kubmaneterna. Kubmaneten livnär sig främst på kräftdjur och i sin jakt på bland annat räkor kan den simma in i grundare badvikar. Maneten syns dåligt i vattnet, giftet är snabbverkande och varje manet kan innehålla så mycket gift att det skulle räcka till att döda 60 människor. Och smärtan skall vara svårslagen plus att man får permanenta ärr som liknar piskrapp där bränntrådarna har träffat.

De talrika nässelcellerna är visserligen för det mesta mindre än en millimeter, men är trots detta mycket rafinerande vapen. I varje cell finns en liten giftkapsel med en tunn hoprullad nässeltråd. På cellens yta finns en utlösarborst. Om denna borst nuddas av något skjuter nässeltråden blictsnabbt ut och tränger som en harpun in i offret och pressar in giftet. Kubmaneten har förmodligen världens starkaste gift, eller åtminstone det farligaste för människan. Har man kommit i beröring med en kubmanet kan man dö inom några minuter. Under senare år har 50 personer dött (per år) p g a. skador som uppkommit av kontakt med maneten. Som tur är dyker maneter bara upp runt kusterna vissa tider varje år. Eftersom man känner till dessa tider och sätter upp varningsskyltar på stränderna minskar man antalet dödsfall betydligt. Även döda maneter och avslitna tentakler kan vara mycket giftiga. En intressant notis är, märkligt men sant, så kan man skydda sig mot kubmaneters gift med hjälp av vanliga strumpbyxor. Finns även utrustning för dykare som fungerar på samma sätt. Gifttyp: nässelgift

LD50 0,2 mg/kg


…BLÄCKFISK (Hapalochlaena maculosa) Blåringad bläckfisk

    

              (Hapalochlaena maculosa)  Blåringad bläckfisk   (Hapalochlaena lunulata)

Världens två giftigaste åttarmade bläckfiskar är två arter Blåringade bläckfiskar (Hapalochlaena maculosa) som finns längs Australiens kuster, och den något större varianten (H. lunulata), en annan australisk art som även finns i Indonesien och Filippinerna. Bläckfiskar är varken släkt med maneter eller fiskar, utan är närmast besläktade med snäckor, och dom är i dom flesta fall helt ofarliga för människan. Den Blåringade bläckfisken är en mycket liten bläckfisk, inte större än 20 cm mellan tentaklarna och väger ca 100 gr. Den lever i tropiska vatten från Japan ned till Australien, där den i huvudsak livnär sig på krabbor.

Blåringade bläckfisken är i normala fall gulaktigt brun, men när det utsätts för fara eller blir störd byter den färg och får en ljusblå nyans.

Om man till exempel under ett bad vid australiensiska kusten skulle bli biten av en Blåringad bläckfisk känner man till en början inte ens att man har blivit biten, trots att djuret är mycket giftigt. Först efter flera timmar ger giftet upphov till flera svåra reaktioner. Man förlorar känseln i armar och ben, blir blind under timmar eller dagar och kan till och med dö av andningsförlamning. Bläckfisken gift finns i saliven, och pressas in när den biter sitt offer med sin papegoja liknande "näbb". Giftet är av samma typ som finns hos den mycket giftiga Blåsfisken

Det finns inget antiserum mot Blåringade bläckfiskar i världen. Dödsfall har inträffat, men är sällsynta. Gifttyp: Nervgift, (Tetrodotoxin).


…SKORPION (Leiurus quinquestriatus) Dödsskorpion

(Leiurus quinquestriatus) Dödsskorpion

Dödsskorpionen (Leiurus quinquestriatos) lever i östra Nordafrika och i Mellersta Östern. Den lever på insekter och musungar och blir som mest 12-15 cm lång. Har det starkaste giftet av alla skorpioner, dödsfall är dock ovanliga. Det finns också ett väl fungerande motgift. Ett stick från skorpionen kan orsaka: svåra smärtor, feber, koma, ökad hjärtfrekvens, blodtrycksfall, och andnöd. Dödsorsaken är oftast hjärtstillestånd. Den bär endast på 0,25 mg av sitt gift, vilket sällan är tillräckligt för att döda en vuxen människa. Gifttyp: Nervgift (Neurotoxiner).


(Androctonus australis) Tjocksvansskorpion

(Androctonus australis) Tjocksvansskorpion

Om skorpionen ovan, d v s Dödsskorpionen (Leiurus quinquestriatos), är den giftigaste så är denna definitivt den farligaste. Den orsakar också många dödsfall per år.

Den blir upp till 10,5 cm inkl. svans och finns i Nordafrika, från Marocko till Egypten, Sinai, Mellanöstern, Indien.
Den lever på insekter den kan få tag i, samt musungar, och den kan klara sig upp till ett år utan föda och vatten. De lever i torra områden, och undviker områden nära kusterna. Skorpionen gräver inte djupa hålor, till skillnad från många andra arter, utan föredrar att gömma sig under stenar, eller håligheter. Den Tjocksvansade skorpionen är tyvärr väldigt vanligt förekommande på bebyggda platser, och ligger ofta gömda i olika slags håligheter i hus.

Har ett väldigt starkt gift och skorpionen ligger i topp på listan över dödsfall varje år. De kan döda en hund inom 7 minuter och en människa som inte kommer under behandling på 6 - 7 timmar. Den Tjocksvansade skorpionen har en ganska lugn personlighet, men om den störs eller angrips tvekar den inte att gå till motattack. Gifttyp: Nervgift (Neurotoxiner).

 

Skorpionerna är de största spindeldjuren, och är välkända på grund av sin giftighet. De flesta arterna finns i varmare trakter och är nattaktiva rovdjur. Kroppen är delad i en framkropp och en bakkropp som avslutas med en svans och en giftgadd i änden. Giftet bildas i två säcklika körtlar som har varsin gång till gadden. Alla skorpioner är giftiga, men ett mindre antal utgör en fara för oss.


…MÄNNISKOTILLVERKADE GIFT TCDD

    

Biohazard Warning                   2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin (TCDD)

Sevesokatastrofen ägde rum i Seveso i norra Italien (ca 25 km norr om Milano) den 10 juli 1976, när flera kilogram av dioxinet TCDD (2,3,7,8-tetraklorodibenso-p-dioxin) släpptes ut i luften från lagringstankar på en liten kemisk fabrik, ICMESA. Tiotusentals husdjur (inklusive inom lantbruket) dog eller blev till följd av olyckan slaktade, men det tros att ingen människa dog omedelbart som följd av olyckan. Dock utvecklade flera hundra invånare klorakne och många gravida kvinnor valde att göra abort.

2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin, förkortat TCDD, är ett miljögift. TCDD används som referenssubstans för andra dioxiner och dioxin-lika ämnen, exempelvis polyklorerade bifenyler (PCB). Det är även det giftigaste ämnet framställt av människan. Det upptäcktes 1872 anses vara 150 000 gånger så giftigt som cyanid.

Dioxiner är samlingsnamnet på cirka 210 kemiska substanser varav nästan alla är extremt giftiga. I den här gruppen hittas några av de giftigaste ämnen som är kända. Dioxiner är normalt inte tänkta att bildas vid tillverkning eller dyligt men kan bildas vid förbränning av organiskt material i närvaro av klor. De bildas även vid naturlig förbränning t ex skogsbränder men utsläppen från sådant är begränsat jämfört med övrigt. Några förbränningsprocesser där det bildas dioxiner är förbränning av fossila bränslen i bilar, förbränning av hushålls- och industriavfall och många fabriker. Dioxiner tros, på goda grunder, skada hjärnan och övriga centrala nervsystemet, manipulera och störa hormonnivåer, skada immunförsvaret och försämra vår fortplantningsförmåga. De orsakar också cancer.

Ukrainas President (2005) Viktor Jusjtjenko

Före                    Efter

Presidenten i Ukraina , Viktor Jusjtjenko, blev förgiftad av den farligaste typen av dioxin – TCDD.

Under 2004 meddelade Jusjtjenko att han tänkte ställa upp som oberoende kandidat i ukrainska presidentvalet. Valkampanjen var ofta hätsk, kontroversiell och våldsam. Mitt under valkampanjen, i september 2004, insjuknade Jusjtjenko hastigt i akut bukspottkörtelinflammation. Det konstaterades senare att han förgiftats av ämnet dioxin, som troligtvis intagits i samband med en middag med en grupp ukrainska regeringstjänstemän. Efter det misstänkta mord-försöket är hans ansikte svårt ärrat och uppsvällt av blåsor

Holländska läkare som gjort analyser av Jusjtjenkos blod, slår fast att han fått i sig ovanligt stora mängder av de farliga dioxinet TCDD. Enligt läkarna har han på något sätt fått i sig 100 000 enheter TCDD i blodet, vilket är den näst högsta koncentration som någonsin har uppmätts, uppger Ekot. Av giftmängden att döma fastlår läkarna att det inte kan röra sig om något annat än en avsiktlig förgiftning. Det är inte sannolikt att Jusjtjenko kan ha fått i sig giftet
på en och samma gång utan intag av små mängder under lång tid. Den 23 januari 2005 installerades han på presidentposten.

Dioxintypen är mest känd för att ha funnits i växtgiftet Agent Orange som användes av USA under Vietnamkriget. Agent Orange är ett gift som har haft långvariga effekter på hälsan hos både vietnameser och amerikaner som
tjänstgjorde i Vietnam.


…ÖDLA (Heloderma suspectum) Gilaödla eller Gilamonster

(Heloderma suspectum) Gilaödla eller Gilamonster

Blir mellan 45 - 70 cm i kroppslängd och finns från Mexico upptill Kalifornien. Äter gärna ägg, men även fåglar, ekorrar, små kaniner, och andra ödlor.

Gilamonstret tillbringar mestadelen av sin tid gömd under marken, och är därför väldigt svåra att upptäcka. Det är just därför det finns väldigt lite information om denna ödla. Det är framförallt 3 saker som gör att Gilamonstret är an-passad att leva i såna tillsynes hårda förhållande. För det första så är dom ganska stor (Nordamerikas största ödla) mellan 45-70 cm i total längd, och dom är dessutom skickligare än andra ödlor på att inte förbränna maten dom äter. Dom lagrar födan i form av fett i svansen samt i övriga kroppen. För det andra kan dom äta väldigt mycket. Man har observerat Gilamonster i det vilda som har ätit måltider på 1/3 del av hela sin kroppsvikt. Den sista orsaken är att Gilaödlan förbränner väldigt lite energi.

Gila monstret (Heloderma suspectum) är en av endast två olika sorters giftiga ödlor. Kusinen Skorpiongiftödlan är den andra. De har inte gifttänder såsom ormarna, utan giftet rinner till längs skåror i underkäken och tuggas in i bytes-djuret. Det har ofta figurerat uppgifter om att varaner är giftiga, men det är bakteriefloran i munnen hos ett flertal arter som kan ge svåra, livsfarliga infektioner!

Trots att Gilaödlan kan se aningen trög och långsam ut bör man vara mycket försiktig. Blir den uppretad kan den hugga blixtsnabbt och med mycket stor kraft. Även om bettet inte anses som dödligt för en människa är det mycket smärtsamt, och man skall genast bege sig till närmsta sjukhus. I en under-sökning som gjorts av 34 personer som blivit bitna av Gilaödlan (de flesta i fångenskap) visade det sig att 8 avlidit, men det flesta av dem var i dålig kondition, eller berusade vid tillfället.

Gilaödlans gift är nästan lika starkt som den mycket giftiga Diamantskaller-ormen. Att bettet inte orsakar lika svåra skador beror på att mängden den använder är betydligt mindre. Har ett vävnadsnedbrytande gift, som har orsakat dödsfall. Gifttyp: Blodgift (Hemotoxiner).


(Heloderma horridum) Skorpiongiftödla

(Heloderma horridum) Skorpiongiftödla

Skorpionsgiftödlan har en mörk kropp med gula band på svansen, och de har små knölar som täcker hela kroppen. De lever på ägg, fåglar, mindre däggdjur, och andra ödlor, och det jagar året runt på nattetid. Ödlan sväljer alltid bytet helt, förutom ägg som de krossar först. Den lever i Mexico och Centralamerika.

Det är en rörlig ödla som kan både klättra, simma, och gräva ner sig. Ödlan lever i torra öken områden, gärna på lite klippiga delar, Där gräver de små hålor med sin kraftiga ben, och visar sig främst nattetid och på senkvällen. Ödlan blir vanligtvis runt 60 cm lång, men kan bli upp till 90 cm lång, varav den tjocka och kraftiga svansen utgör cirka 50% procent av kroppen.

Skorpionsgiftsödlan har vassa giftänder i nedkäken. De har ett kort tempera-ment, och om den hotas vänder den sig mot angriparen med vidöppen mun redo att bitas. Skorpiongiftödlan är större än Gilamonstret, men inte lika giftig. Bettet kan dock ändå orsaka stora skador om en människa blir attackerad. Inga kända dödsfall. Gifttyp: Blodgift (Hemotoxiner).


…STAD Ankleshwar, Indien

    

                              Indien                         Gujarat - Ankleshwar

Trottoarerna är så förgiftade att man sliter ut sex par skor om året. Men det är ännu värre för barnen. Barfota tvingas de leka bland dumpat industriavfall som gör dem sjuka i världens giftigaste stad. En gröngul sörja sipprar ur ett hundratal rostiga tunnor bakom ett piplaträd. Giftet ligger i öppen dager. I Ankleshwar finns leukemin, tuberkulos och de smygande ögonsjukdomarna i varje hem. Varje dag dör någon av leukemi. Lungorna fräts sönder. Skinnet faller av. Håret bleknar av dricksvattnet.

Det tycks aldrig finnas någon ansvarig för miljöbrotten i städer som Ankleshwar. Makten är ansiktslös, anonym. Symbiosen mellan industriledare och lokalpolitiker har nått till den punkt där ingen längre reagerar. Där förstörd miljö och bruten hälsa anses som det pris man måste betala för arbetstillfällen och tillväxt. Och det är den fattige som får betala det högsta priset.

Ankleshwar är staden som Gud – eller åtminstone den indiska staten – glömde. Det är som om den inte finns. Men den ligger där, bara några timmars tågresa norr om Bombay, i en dalgång som en gång var underskön, men nu stinker och jäser. 1500 kemiska fabriker samsas i en stad av Linköpings storlek. Svart skorstensrök sprutar mot himlen. För var hundrade meter, efter i princip varje nytt gathörn, kommer en ny, stickande lukt av klor, sulfat, ammoniak, fosfor, lösningsmedel… Floden har i 10 000 år, kanske mer, varit traktens livsnerv. Nu förgiftas den av fabrikernas utsläpp. Avfall dumpas och smyger sig sakta ner i grundvatten och brunnar. Visst finns det miljölagar även här. Men ge några rupiebuntar till rätt personer, så får du i princip dispens för vad som helst. Även att sprida död.

Tredje världens miljöförstöring är en tickande bomb. Cancern och lungsjukdomarna exploderar redan. Det handlar helt enkelt om en långsam, obeveklig utarmning av jord och livsrum. Och det är alltid den fattiges liv, frihet, hälsa och natur som väger lättast. Det är inget snack om vem som förlorar till sist.



 

LD50-skalan

Måttet för AKUT TOXICITET benämns LD50-värdet.

 

Enda sättet att jämföra gifter är droppe för droppe. Ju lägre värde desto giftigare är det.

LD50 är ett mått som används inom medicinsk vetenskap för att ungefärligen ange hur giftig en substans är. LD50 är en förkortning av det engelska uttrycket lethal dose ("dödlig dos") 50 %. Värdet på LD50 för en specifik substans erhålls genom att i djurförsök utsätta olika grupper av försöksdjur för varierande doser av substansen, varpå en del av försöksdjuren dör. Ur sambandet mellan dos och dödlighet i förhållande till de enskilda försöksdjurens massa går det sedan att med hjälp av statistisk analys beräkna vilken dos som dödar 50 % av försöksdjuren.

Vanligtvis fastställer man LD50 på råttor eller möss. Det är i allmänhet inte möjligt att utifrån dessa värden dra några helt korrekta slutsatser kring hur giftig en viss substans är för människan, men ju mer lik människan som arten av försöksdjur är – främst avseende på kroppsvikt och nära genetisk släktskap, som exempelvis primater – desto mer exakt blir värdet.

Vanligt koksalt = NaCl har ett LD50-värde på 3000mg/kg kroppsvikt. Detta betyder, att en vuxen man, som väger 70 kg, riskerar att dö, om han intar 3000 x 70 = 210.000 mg koksalt, alltså 210 gr.

Jämför detta med Belchers havsorms värde på 0.00099. Det behövs alltså inte mycket gift för att döda en människa.

Botulinumtoxin: uppskattningsvis 1 ng/kg, eller 1 miljarddels gram/kg, eller 0.000000001 gr/kg.

Samtliga värden gäller då ämnena intages oralt.


Tycker du att det saknas något under just "världens giftigaste..."? Skicka mig ett email i så fall. Nu ska det ju ligga subtans i det hela och inte något personligt tyckande. Det må så vara att t ex din mormor är den "giftigaste" mormorn för att hon är 98 år gammal och hoppar baklänges uppför trapporna till tredje våningen. Men detta är knappast vad jag vill ha här. Jag tror du fattar vad jag menar. Och det behöver inte vara den "giftigaste" i ordets riktiga betydelse, d v s dödligaste, utan det kan alltså vara t ex den "giftigaste" bilen med 3000 hk. Bilder är inte nödvändiga men att föredra. Ditt namn kommer att publiceras under ditt bidrag.

 

Till sist; hittar du rena felaktigheter, eller vad du tror är fel, så får du naturligtvis också höra av dig. Tack för din hjälp.


                             

www.ronnyfriman.com © 2007

Första SidanBilder Freddy Mercury - Queen FAQ´s Gästbok Koncentrationsläger

Kontakta Mig Lastbilar & BilarLite Om Sex Länkar, Smått & Gott Mitt StjärnteckenMotorcyklar

Poesi Polis Polis Pot...Skoj  • Skrivbordsbilder Sveriges Nollvision Till Minne Av...

Till Salu  • Upptäck VärldenVad Hände 1962 ?  •  Världens Giftigaste.. .Världens Underverk

footer image footer image